Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En civilisationens utpost - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
att ha ätit ett mål som Mrs. Makola tillrett åt dem. Den
kolossala kvinnan var upprörd och talade mycket med
de besökande. Hon sladdrade på med skrikande röst,
pekade hit och dit mot skogarna och mot floden. Ma-
kola satt ett stycke därifrån och såg på. Ibland steg
han upp och viskade någonting till sin hustru. Han
följde främlingarna över klyftan till bortre delen av sta-
tionsområdet, samt återvände långsamt och med tank-
fullt utseende. Då de vita männen började fråga ho-
nom uppförde han sig mycket besynnerligt, tycktes in-
genting förstå och låtsade ha glömt sin franska — ja,
han föreföll att helt och hållet ha glömt att tala. Kay-
erts och Carlier komme överens om att negern hade
druckit allt för mycket palmvin.
Det var litet fråga om att i tur hålla vakt, men på
aftonen tycktes allt vara så lugnt och fredligt, att de
gingo till sängs som vanligt. Natten igenom stördes
de dock av trummande i byarna. En djup, hastig virvel
i närheten besvarades av en annan avlägsen — så blev
allting tyst. Kort därpå hördes snabba trumsignaler
ljuda både här och var, så sammanblandades alla i ett
oredigt virrvarr som tilltog, blev högljutt och ihållande,
spred sig över skogarna, rullade genom natten, ostört
cch ihärdigt, nära och fjärran, som om hela landet hade
blivit en jättelik trumma som rungade ut ett enda ut-
draget rop mot himlen. Och genom det starka och
ohyggliga ljudet hördes plötsliga skrän — liknande sån-
gerna i ett dårhus — i gälla och höga kaskader av ljud,
som slungades upp högt över jorden och tycktes fördriva
all den fred som rådde under stjärnornas fäste.
Carlier och Kayerts sovo illa. Båda tyckte sig ha
hört skott avskjutas under natten, — men de kunde ej
komma överens om det håll varifrån ljudet kom. På
morgonen var Makola försvunnen. Han återvände vid
middagstid tillsammans med en av främlingarna från
föregående dag, och undvek alla Kayerts försök till när-
manden; han tycktes ha blivit alldeles döv. Kayerts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
