Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En civilisationens utpost - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
långa fraser, som skrämde de två vita männen. Det var
likt en erinring om något icke egentligen bekant, och
iikväl påminnande om civiliserade människors tal. Det
lät som ett av dessa overkliga språk, som vi ibland höra
i våra drömmar.
» Vad är det för rotvälska?» sade den häpne Carlier.
»I första ögonblicket trodde jag att den slyngeln talade
fränska. I alla händelser är det den besynnerligaste
mesopotamiska jag någonsin hört.»
»Ja», svarade Kayerts. »Hallå, Makola, vad säger
happ? Varifrån komma de? Vad är det för folk?»
Men Makola, som såg ut som stode han på heta ste-
nar, svarade hastigt: »Jag vet ej. De komma mycket
långt ifrån. Kanhända skall Mrs. Price förstå dem. De
äro visst dåligt folk.»
Efter att ha väntat en stund sade anföraren någonting
skarpt till Makola, som skakade på huvudet. Därefter
såg sig mannen omkring, observerade Makolas hydda,
cch gick över till den. Strax därpå hördes Mrs. Ma-
kola tala med flytande tunga. De övriga främlingarna
— de voro sex inalles — ströko omkring på det mest
ogenerade sätt, stucko huvudet inom magasinsdörren,
skockade sig kring graven, pekade menande på korset
och gjorde sig överhuvudtaget hemmastadda på bästa
vis.
»Jag tycker icke om de slynglarna, du, Kayerts, de
måste komma från kusten, de ha eldvapen», anmärkte
den skarpsinnige Carlier. i
Kaverts tyckte ej heller om dem. De väcktes båda
för första gången till medvetande om att de levde i om-
ständigheter, under vilka det ovanliga kunde vara far-
ligt, och att utom dem själva ingen makt i världen stod
mellan dem och det ovanliga. De blevo ängsliga, samt
gingo in och laddade sina revolvrar. Kayerts sade: »Vi
måste uppmana Makola att be dem gå sin väg innan det
mörknar. »
Främlingarna avlägsnade sig på eftermiddagen, efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
