Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemkomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
visa att du inser din belägenhet och — och min! Icke
ett ord av tacksamhet eller beklagande — eller samvets-
kval... eller... någonting.»
»Ord!» viskade hon i en ton som retade honom. Han
stampade med foten.
»Det här är outhärdligt!> utropade han. »Ord? Ja,
ord. Ord betyda mer än all denna infernaliska affekta-
tion — ja — det göra de. De betyda någonting för mig
— för var och en — för dig. Hur fan kunde du eljes
ha uttryckt de där känslorna — känslorna — pah! —
som kom dig att glömma mig, din plikt och skammen? »
Han skummade medan hon betraktade honom, skrämd
av detta plötsliga raseri. »Talade ni två endast med
ögonen?» framsluddrade han vilt. Hon reste sig.
»Jag kan ej stå ut med detta», sade hon, darrande från
huvud till fot. »Jag går.»
De stodo ett ögonblick och betraktade varandra.
»Det låter du bli med>, sade han med avsiktlig ohöv-
lighet och begynte gå av och an i rummet. Hon stod
kvar orörlig och med ett utseende av att lyssna till sina
egna hjärtslag, sjönk sedan långsamt ned i stolen och
suckade, som om hon skulle avstått från en uppgift vil-
ken översteg hennes krafter.
»Du missförstår allt vad jag säger», började han lugnt.
» Men jag föredrar att tro att du — just nu — icke är an-
svarig för dina handlingar.> Han stannade igen framför
henne. »Din själ är omtöcknad», sade han salvelsefullt.
»Att gå nu vore att foga brott — ja brott — till dårskap.
Jag vill ej veta av någon skandal, kosta vad det vill. Och
varför? Du missförstår mig naturligtvis — men jag skall
likväl säga dig det. För pliktens skull. Jaha! Men du
missförstår mig naturligtvis helt och hållet! Det göra
kvinnor alltid — de äro ju så — trångbröstade.»
Han väntade litet, men hon yttrade ej ett ord och såg
ej ens åt honom. Han kände sig pinsamt besvärad, likt
en man som fruktar att han är orättvist misstrodd. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
