Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemkomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
att övervinna denna obehagliga känsla började han tala
mycket snabbt. Ljudet av hans egna ord uppeggade hans
tankar. Och under deras irrande gång skymtade då och
då hans övertygelses fasta klippa fram för honom, re-
sande sig i ensam storhet högt över den ofruktbara ök-
nen av villfarelser och passioner.
»Ty det är självklart», fortsatte han med nervös iver,
»det är självklart att vi, som stå högre i livet, ha ingen
rätt — nej, vi ha ingen rätt att besvära dem med våra
olyckor som — som helt naturligt vänta bättre av Oss.
Var och en önskar att ens eget och ens omgivnings liv
må vara fläckfritt och harmoniskt. En skandal bland
personer av vår position är skadlig för moraliteten, av
ödesdigert inflytande — förstår du — på hela den all-
männa tonen i vår samhällsklass — en högst viktig —
den viktigaste, efter vad jag skulle tro, i — i hela sam-
hället. Jag känner detta — djupt. Det är den allmänna
synpunkten. I sinom tid skall du nog komma att ge
mig ... när du igen blivit den kvinna jag älskade — och
litade på...»
Han tystnade, som om rösten oväntat skulle svikit ho-
nom, och fortsatte sedan i alldeles förändrad ton: »Ty
jag älskade dig och hade förtroende till dig», — och tyst-
nade igen för en stund. Hon förde näsduken till ögonen.
»Du skall nog komma att hålla mig räkning för — för
— mina motiv. De basera sig främst på ett underord-
nande under de allmänna villkoren för vårt liv — varuti
du — du! bland alla kvinnor — svek. Man resonnerar
ju icke vaaligen så här — förstås — men i det här fallet
medger du ju... Och betänk — den oskyldige får lida
med den skyldiga. Världen är utan medlidande i sin
dom. Det finns olyckligtvis alltid personer, som äro en-
dast alltför begivna på att missförstå. Inför dig och in-
för mitt eget samvete är jag utan skuld, men varje av-
slöjande skulle försvaga mitt inflytande inom min verk-
samhetskrets — och inom den vidsträcktare krets i vil-
ken jag snart hoppas... Jag tror att du till fullo har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
