Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemkomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
El
190
»Jag kom ej tillbaka för att få din förlåtelse», utro-
pade hon passionerat, som om hon värjt sig mot en
orättvis smädelse.
Han sade endast: »Åh!» och tystnade. Han kunde
ej förstå denna omotiverade fientlighet i hennes uppfö-
rande, och var helt visst långt ifrån att misstänka, att
en oavsiktlig släng av känslosamhet i hans röst hade or-
sakat detta obehärskade utbrott av ärlighet. Det ökade
hans förvirring, men han blev ej ond. Han var som
bedövad av det obegripligas fascination. I den röda
halvdagern stod hon framför honom, hög och otydlig
som ett spöke. Osäker om vad som skulle inträffa, om
han öppnade sin mun, mumlade han slutligen:
>»Men om min kärlek är stark nog...» och avbröt sig
tvekande.
Han hörde en ljudlig knäck. Hon hade brutit av sin
solfjäder. Två tunna elfenbensbitar föllo utan ett ljud
ner på den tjocka mattan, och han böjde sig instinktivt
för att plocka upp dem. Medan han trevade vid hennes
fötter gick det upp för honom, att denna kvinna höll i
sina händer en oumbärlig skatt, som ingenting på jor-
den kunde uppväga. Och när han reste sig upp var
han genomträngd av en oemotståndlig tro på ett myste-
rium, av övertygelsen om att tillvarons djupaste hemlig-
het — dess upphöjda och dyrbara visshet — låg inom
räckhåll för honom och höll på att försvinna för hans
grepp. Hon gick mot dörren och han följde tätt efter
henne, sökande det magiska ord, som skulle göra gåtan
klar, som skulle framtvinga ett utlämnande av skatten.
Och det finns intet sådant ord. Gåtans lösning vinnes
endast genom uppoffring, och himlens skatter ligga in-
om varje mans räckhåll. Men de hade levat inom en
värld som avskyr mysterier och som icke bryr sig om
några andra skatter, än dem man kan finna på gatan.
Hon närmade sig dörren. Han sade plötsligt:
»Vid mitt ord, jag har älskat dig — jag älskar dig
ännu!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
