Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemkomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
eller en sorg här. Det var en fråga om sanning eller
falskhet — det var en fråga om liv eller död.
Han stod i den avslöjande nattens mörker, som är så
prövande för våra hjärtan — i vilket människorna icke
kunna arbeta, men i vilket deras blick, obländad av de
ävlande dagarnas solljus, stundom når ända till stjär-
norna. Den absoluta stillheten omkring honom hade nå-
gonting högtidligt över sig, men han kände att det endast
var högtidligheten i ett tempel som var helgat åt en för-
nedrande trosbekännelse. Tystnaden innanför de diskreta
väggarna talade vältaligt om säkerhet, men en säkerhet
som föreföll honom oroande och olycksbådande, som för-
tegenheten i en lönande, nedrig komplott. Det var den
försiktiga tystnaden i en falskmyntarehåla eller i ett illa
beryktat hus. Åren skulle gå — och ingen skulle få veta!
Aldrig någonsin! Icke så länge han levde — icke där-
efter...
»Aldrig!» ropade han högt ut i natten.
Och han stod villrådig. Våra hjärtans hemlighet, som
är alltför skrämmande för människors skygga ögon,
skall för evigt beslöjad återvända till den outgrundlige
Skaparen av gott och ont, till Härskaren över våra tvivel
och impulser. Hans ärlighet hade vaknat inom honom,
han hörde dess röst och tvekade, okunnig om dess styrka,
om dess ödesdigra makt, om sitt eget hjärtas hemlighet!
Det var ett fruktansvärt offer att kasta hela sitt liv i en
ny tros lågor. Han behövde hjälp mot sig själv, mot
frälsningens grymma påbud. Behovet av tyst medbrotts-
lingsskap och den årslånga vanan togo ut sin rätt.
Kanske hon kunde hjälpa ...? Han stötte upp dörren
och rusade in som en förföljd.
Han stod mitt i rummet innan han kunde se någonting
i det bländande skenet, därefter framträdde i jämnhöjd
med hans ögon ett kvinnohuvud, som om det svävat fritt
i den skimrande ljusfloden. Hon hade häftigt rest sig när
han stormade in i rummet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>