Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemkomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
dyrbara vissheten — vissheten om kärlek och tro. Vad
betydde det mörker som rådde i hans hus, om han där
utanför kunde finna det solsken, uti vilket människor så
och skörda! Ingen skulle få veta. Dagar och år skulle
gå förbi, och... Han erinrade sig att han älskat henne.
Åren skulle gå förbi... Och så tänkte han på henne
såsom man tänker på en död — i en öm och omätlig
sorg, i passionerad längtan efter idealiserade fullkomlig-
heter. Han hade älskat henne — han hade älskat henne
— och han skulle aldrig få veta sanningen... Åren
skulle gå förbi i plågsamt tvivel... Han erinrade sig
hennes leende, hennes ögon, hennes röst, hennes tystnad,
som om han mist henne för alltid. Åren skulle gå och
han skulle alltid misstro hennes leende, alltid tvivla på
hennes ögon, han skulle aldrig lita på hennes röst och
hennes tystnad. Hon hade ej gåvan — hon hade ej gå-
van! Hurudan var hon? Vem var hon...? Åren skulle
gå, minnet av denna stund skulle förblekna — och hon
skulle dela med honom det materiella behaget av ett
oklanderligt liv. Hon kunde ej skänka någon kärlek eller
tro. Att bjuda henne sina tankar och sin tro vore det-
samma som att viska dem ut över världens yttersta gräns.
De skulle förklinga utan svar — ja utan ett eko.
Ur denna smärtsamma tanke föddes hans själs redbar-
het; icke den fruktan för samvetskval, som långsamt till-
växer och åter långsamt avtager bland livets skiftande
händelser, utan den gudomliga vishet som frambryter
fullfärdig, beväpnad och obeveklig ur ett prövat hjärta,
för att bekämpa våra handlingars hemliga, lumpna mo-
tiv. Han förstod med ens att moralen var något annat
än en metod att vinna lycka. Denna upptäckt var fruk-
tansvärd. Han insåg plötsligt att allt det han erfarit och
räknat med var utan ringaste värde. Att mäns och kvin-
nors handlingar, framgångar, förödmjukelser, värdighe-
ter, misslyckande — ingenting betydde. Det var icke en
fråga om större eller mindre lidanden, om en glädje där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
