Note:
Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. UTRIKESPOLITIKEN - 1. Folkets inställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ur amerikanernas synpunkt har den utrikespolitiska
utvecklingen sedan ett par år varit desillusionerande. De
märker t. ex. att varken Storbritannien eller de andra
kolonibesittande staterna i Europa visar någon benägenhet
att gå med på en mera grundlig reform av
kolonialimperialismen. Alla är tydligen bara inställda på att ta
igen och behålla vad de haft. I Amerika är detta
konstaterande mycket mer orosskapande än vad som framgår av
den offentliga diskussionen.
Under den tid då engelsmännens och de andra
nationernas själva existens stod på spel var den konservativa
nationalegoismen nedtryckt. Kriget kunde då med lätthet
ges ett högt gemensamt mål. Man kunde se sig kämpa för
en ny och bättre värld. Inför segern inrättar sig emellertid
tydligen alla intressen på att stiga tillbaka i sina
välförvärvade rättigheter och privilegier. Även vad gäller
engelsmännens beundrade och beundransvärda redobogenhet att
mitt i förödelsen planera genomgripande sociala reformer,
stiger ett tvivel upp i Amerika. Till hur stor del var
engelsmännens sociala förbättringsnit den tiden bara en
kompensation för det hotande nederlaget? Hur mycket
kommer att finnas kvar när kriget är över?
För ett och ett halvt år sedan förde ryssarna en heroisk
försvarskamp långt inne i sitt välde. De hade lyckats
stoppa Hitlers arméer, först utanför Moskva och sedan
vid Stalingrad. Nu tränger de fram mot sina gränser och
överskrider dem. De kräver en röst i fredsuppgörelsen som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
