Note:
Gunnar Myrdal died in 1987, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. DE INTERNATIONELLA FÖRHANDLINGARNA - 10. Den internationella investeringsbanken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för vare sig de alltjämt oreglerade krigslånen från första
världskriget eller för nettotillgodohavandena på grund av
låne- och uthyrningsleveranserna under det andra
världskriget. De förståndigare kan säga sig att det även är i
Amerikas intresse att de fortast möjligt skrivs av.
Men inte ens denna mest välvilliga inställning är ägnad
att göra amerikanerna intresserade för nya lån. Hur
skulle amerikanerna någonsin kunna få betalt för dem?
Opinionen är nämligen icke mogen för den mycket
radikala och självförnekande åsikten att Amerika skulle under
formen av lån skänka bort ett väldigt exportöverskott
år efter år bara för att hålla sin produktion i gång och
bevara världen i övrigt progressiv, tillfredsställd och
fredlig.
Även i och för sig framstår en stor export inte alls
önsklig för många amerikaner, i synnerhet icke omedelbart
efter kriget. Den komme då att till stor del inrikta sig
på knappa varor och verka inflationsdrivande. Allt oftare
hör man nu framhållas även i expertkretsar, att utlandet
icke kan begära att få importera vad det vill och hur
mycket det vill från Amerika.
Jag har redan påpekat att när amerikanerna räknar upp
de faktorer som är gynnsamma för ett vidmakthållande
av krigstidens våldsamma högkonjunktur, en stor export
vanligen icke figurerar bland dessa faktorer. Även i
exportintresserade kretsar stannar man numera vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
