Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Fredsföreningarna och världsfredskongresserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 FREDSBRÖRELSEN.
just icke mycket höra af sig. Den som mäst har hållit
saken uppe under senare år, har varit folkskolläraren i
Sorunda, hr Carl Sundblad, hvilken under sin från skolan
lediga tid genom resor och föredrag outtröttligt värkat och
agiterat för fredssaken. Hvad orsaken kan vara, att det ?
här tyckes så svårt att väcka en kraftig fredsrörelse till
lif, är icke godt att säga; en af orsakerna är tvifvelsutan
den, att här icke finns någon ledare, som har tid och för-
måga att helt offra sig för saken.
Jämväl i Sverge har bildats en parlamentarisk komité,
hvilken räknar 64 medlemmar ur andra och 3 ur första
kammaren. Från denna komité utgick under sista riksdagen
en motion om "skyddande af neutral egendom till sjös’’.
I Norge är fredsarbetet ännu i sin första början. För
3—10 år sedan försöktes bildandet af en norsk fredsför-
ening på initiativ af godsägaren W. Konow, då stor-
tingsman för Söndre Bergenhus samt stortingspresident.
En komité - tillsattes, hvilken skulle utfärda inbjudan till
allmänheten; men af en eller annan orsak dog hela
saken bort och komitén lät sig ej afhöra. Då de inter-
parlamentariska konferenserna togo sin början (1889), gälde
det emellertid att få representanter med äfven för norska
stortinget, och hr Fr. Bajer, som hade i uppdrag att
underhandla med nordiska parlamentsledamöter, vände sig
för detta ändamål till den nuvarande stortingspresidenten
hr Viggo Ullmann, hvilken genast greps af inträsse för
saken. En liten fredsförening bildades i Ullmanns hembygd
Telemarken, och nu i dagarna har en inbjudan utgått till
bildandet af en allmän norsk fredsförening. Att också så
väl i Sverge som i Norge bland folkets breda lager en
3 oc beredd jordmån finnes för fredsrörelsen, om blott saken
skötes på lämpligt sätt, därom kan föga tvifvel råda. |
Till slut endast ett par ord om de i nyare tid anord- |
nade världsfredskongresserna. Dessa hållas hvarje år i
POS EEE ee bsr REAR oa RET os RE NDSNÄAKE SA AD Je
FRV ad bk Mer 4 KT TIS nr an sa Läns bust Ze é É
4 någon hufvudstad, bestå af ombud från alla existerande
in | fredsföreningar samt hafva till uppgift att medels resolu-
3 i tioner klargöra allmänhetens omdömen angående alla frågor,
hvilka i någon mån beröra fredssaken. Hittills hafva fyra
sådana allmänna kongresser hållits, år 1889 i Paris, 1890
i London, 1891:i Rom och 1892 i Bern. Detta års kongress
kommer att hållas i Chicago. På det hela taget ha dessa
kongresser visat en mycket frisinnad karaktär; de ha ut-
TEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
