Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Lärda sällskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 FREDSRÖRELSEN.
Goldschmidt och engelsmannen Vernon-Harcourt. År 1874
framlade hr Goldschmidt såsom denna komités ordförande
ett fullt utarbetat förslag rörande skiljedomstolars samman-
sättning och arbetssätt. Detta förslag antogs af sällskapet
vid dess sammanträde 1875 och har utgjort grundvalen
för de senare framkomna förslag i samma syfte, hvartill
vi längre fram återkomma. . År 1877 anbefalde sällskapet
varmt intagandet af skiljedomsbestämmelser i alla inter-
nationella traktater, och sedan dess har sällskapet oupp-
hörligt sysselsatt sig med ifrågavarande ämne. År 1891
betonade det vid sitt möte i Hamburg än en gång sin
ståndpunkt i frågan och förklarade sig hålla fast vid be-
sluten från 1874 och 1875. |
Det andra sällskapet är Association pour la réforme ct
la codification du droit des gens (Sällskapet för folkrättens re-
formerande och samlande i en egen lagbok). Detta sällskap
har såsom sin mera speciella uppgift att bland allmänheten
sprida de principer, som det förra teoretiskt behandlar och
utarbetar. Särskilt sysselsatte sig sällskapet med skilje-
domssaken vid sin kongress i London 1877.
Ett tredje lärt sällskap som här bör omnämnas, ehuru
det ej är specielt folkrättsligt, är Franska Institutet, sär-
skilt dess afdelning för moraliska och politiska vetenskaper.
Också där började behandlingen af skiljedomsfrågan år
1873, och sedan dess har denna fråga gång på gång varit
upptagen till behandling, t. ex. år 1887 med anledning
af ryssen, professor Kamarowskys bok om skiljedom, och
år 1889, då hr Frédéric Passy, fredssakens mångårige för-
kämpe, intog dess presidentstol. Åtskilliga af institutets
medlemmar ha utarbetat betänkanden och öfversikter öfver
skiljedomsfrågan, hvilka föredragits inom sällskapet. Så
har man detta institut att tacka för framkomsten af det
utförliga arbete öfver skiljedomssaken, som år 1892 erhöll
dess stora pris, och hvilket förnämligast tjänat såsom källa
vid utarbetandet af denna lilla skrift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
