Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Skiljedomar i 19:e seklet - Alabamasaken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKILJEDOMAR I 19:E SEKLET. 27
stånd; 3) kränkningar af neutraliteten; 4) områdestvister
i kolonierna. Som man ser äro de två första grupperna
närmast att jämföra med vanliga civila mål, medan de
senare äro af mera politisk natur.
Alabamasaken.
Under kriget mellan de amerikanska Nord- och Syd-
staterna, hvilket krig i grund och botten vida mera var
förorsakat af ekonomiska inträssen än af nit för slafvarnas
frigörelse, hade England tagit parti för sydstaterna, hvil-
ket finner sin förklaring i Englands inträsse af bomulls-
marknadens ställning. Ett slags agentur för sydstaterna,
som hade upprättats i Liverpool, lät å denna stads varf
bygga skepp, hvilka sedan skickades till någon liten en-
gelsk hamn eller någon af Antillerna, där andra skepp
med krigsmateriel, vapen och ammunition voro dem till
mötes, och där de utrustades till kaparefartyg. Dessa
kapare förföljde och uppbringade amerikanska handelsskepp,
för att under mellantiderna mellan sina expeditioner draga
sig tillbaka i någon engelsk kolonialhamn.
Förgäfves protesterade Förenta staterna; lord Russell
gaf höfliga svar, och myndigheterna läto saken bero; ett
par små skenåtgärder var allt som företogs. Bland de skepp,
hvilka sålunda byggdes, var Alabama det största. Också
detta byggdes å Liverpools varf och inreddes helt och hål-
let såsom örlogsfartyg. Alla erforderliga villkor för ett be-
slag tycktes sålunda föreligga. Förenta staternas sändebud
förestälde engelska regeringen detta, och denna drefs att
infordra ett utlåtande af engelska jurister, huruvida bevisen
för att neutralitetsbrott här förelåge vore tillräckliga. Ju-
risterna uttalade också, att Alabama värkligen borde beslag-
läggas, men samma morgon som deras votum offentlig-
gjordes, gick Alabama obehindrat till sjös, seglade till azo-
riska öarna, där det utrustades, hissade sydstaternas flagga
samt började fälttåget mot nordstaternas handelsfartyg. I
det hela skall Alabama hafva uppbringat omkring sjuttio
skepp, innan det slutligen anträffades af en nordamerikansk
kryssare och efter en het strid sköts i sank.
Efter krigets slut framstälde Förenta staterna kraf
på skadeersättning från Englands sida. England förnekade
dessa fordringars berättigande, och en mycket krigisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
