Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lea: Sista försöket, novell med plansch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 110 -
gamle beskedlige morbror denna njutning. Också var
hans af en stilla lycka skinande anlete henne en rik
ersättning för denna förlust.
Kapten Mese hade nu, sedan han lagt sig om
qvällarna, utom den vanliga aftonbönen en särskildt
brunnsbön ’ för de bortovarande. Han bad nemligen
vår Herre ingjuta kraft hos brunnsvattnet att
upp-späda och fördela den tjocka och oroliga bloden hos
mor och dotter, som hittills skaffat honom så många
svåra stunder. Och med hopp om bönhörelse, sof
han den rättfärdiges sömn.
Men nu vilja vi uppsöka dessa bortovarande och
se huru ödet lekte med deras planer och
förhoppningar. Yi lemna alltså kaptenen och Frida att i ro
njuta af sin stilla lycka.
II.
Det var en söndagsmorgon. Talrika skaror af
brunnsgäster promenerade, lifvade af en ypperlig
regementsmusiks herrliga toner, fram och åter i de
skuggrika alléerna vid M. helsobrunn.
Yi behöfva ej söka länge efter våra gamla
bekanta; en mot skyn sträfvande ljusblå plym på den
hvita sidenhatten röjer genast kaptenskan, ett par
brandgula, flaxande bandändar på en schäferhatt hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
