Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Corsaren och hans Brud. Af L—a
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det enda lian ej hatat, var förbi,
förbi med ens, väl ban förtjent det så,
men likadjupt ban kände det ändå.
De goda somna hän i frid, ej den
som stolt och trotsigt left, som valt till vän
hvar njutning här, som nog på jorden fann,
ack allt med jordens lif förlorar ban.
Hvem kan väl glad och liknöjd möta allt,
och månget stoiskt ögonkast så kallt,
förvisso frän ett djup af sorger går,
ifrån ett hjerta, tärdt af lifvets sår,
och mången tanke, leende och glad,
sin tagg dock gömmer under rosens blad.
Hos dem som djupast känna säges väl
ej ut hvar mening ur en upprörd själ,
från hvilken tusen tankar ila ut
och söka tröst hos allt och dö till slut.
Till andens hemlighet ej ord förslår
och på vältalig ton ej sorgens går.
Så Conrads själ af detta hårda slag
blef som ett barns, så blödie och så svas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
