Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Anjou, L. A. Om Wesleyanska Methodismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fttll af ångest, märkte jag, att tron måtte fela mig. Men jag
fann den ännu icke, emedan jag endast sökte tro på Gud,
och icke tro på och genom Ghristum: dessutom menade jag,
att endast en högre grad af tro felade mig. Men när jag ge±
hom Guds nådiga försyn blef bekant med Petbr Böblee, och
denne påstod, att tron på Ghristum nödvändigt måste
frambringa tvenne frukter, herraväldet öfver synden och én
beständig frid med Gud, som grundar sig på en känsla af
syndernas förlåtelse, så blef jag deröfver helt bestört och
erkände, att jag hade allsingen tro. Jag ville likväl ej låta
detta komma mig vid, utan motsade derföre med all miagt.
Vi öfverenskommo att afgörandet borde tagas ur skriften och
erfarenheten. Jag hade lärt att helt annorlunda förklara de
ställen, som handla derom, men då jag opartiskt betraktade
dem, så voro de emot mig. Han förde äfven till mig trenne
af sina broder, hvilka betygade detsamma af sin egen
erfarenhet. De sade, att tron är en Guds gåfva, hvilken Gud
gif-ver åt hvar och e», som suckar derefter. Så öfvertygades
jag, att jag ej hade någon tro. Hvarföre jag på en gång
af-sade mig all egen rättfärdighet, och använde nådemedlen till
att erhålla den rättfardiggörande tron på Ghristum. Jag
fort*-for att söka, ehuru liknÖjdt och trögt och ofta återfallande i
synd, till Onsdagen d. 24 Maj."
"Om aftonen kom jag högst ogerna till ett sällskap på
Aldersgate-Street, hvarest en föreläste Luthers företal till
Episteln till de Romare. Omkring kl. % till 9, under det
han beskref den förändring, som Gud verkar i hjertat genom
tron på Ghristum, kände jag mitt hjerta på ett ovanligt sätt
uppvärmdt. Jag kände, att jag kunde förtrösta på Ghristus,
Ghristus allena, för min salighet, och en försäkran var mig
gifven, att Han hade borttagit mina synder, äfven mina, och
frälsat mig från syndens och dödens lag."
Omkring samma tid omvändes äfven Carl Wesley och
några af deras vänner, genom Böhlers bemödanden. Herrnr
hutare och Methodister slöto sig till hvarandra. De hade ge*
mensam Gudstjenst i London, ulan att Mcthodisterne derföre
ansågo 8ig bafva lemnat Episkopalkyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
