Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jamaica, France och Boarbon ’/,, och pl Sillskapsöarna %
af vegetationen. På Nya Zeeland skall vegetationen
hufvud-Mkligen bestå af Ormbunkar, som der betäcka jorden
unge-ftr såsom våra Ängar betäckas af gräs; ja, på några smärre
Öar, såsom Ascension, Trista d’Acunba och St. Helena skola
Ormbnnkarne tillika med de tvenne fornt nämnda,
närbesläg-tade familjerna Lycopodiaceae och Equisetaccae utgöra
hälften, om ej mera, af den i det hela mycket sparsamma oeh
enformiga Floran, som i flera hänseenden kan jemföras med
den vi återfinna uti stenkolsformationen. Och då alla de na
anförda exemplen bevisa, att Ormbnnkarnes och de nära intill
dem stående familjernes antal och betydenhet för
närvarande tilltager i samma mån, som dcsse vexter befinna sig
på smärre, från större fasta land aflägsna, och i varmt
klimat belägna öar, så torde man redan af den nämnda
likheten ha skälig anledning att antaga, I) det äfven
stenkolsformationens vextalster fordom grönskat under
likartade förhållanden, d. v. s. på en arehipelag af
«nå Öar, under én tid då måhända ännu icke något fast land
höjt sig öfver hafsytan; samt 9) att dessa Ögrupper varit
belägna i ett varmt klimat, till hvilken sednare
slutledning vi äfven kunna komma så väl i följd af ofvan angifna
vextgeographiska, som af rent physiologiska grunder.
Det har redan förut blifvit nämndt, att bland forntidens
Ormbunkar en stor del hade trädstam. Men nu för tiden
vexa Ormbunkarne upp till träd endast uti de tropiska
länderna; oeh de kunna omöjligen inom de tempererade eller
-halla sönerna frambringa stort annat än örtartade stjelkar,
Ormbunkarne tillvexa nemligen icke såsom våra vanliga träd
på det sättet, att de, genom att utveckla sidoknoppar fråa
’grenarne, årligen afsätta nya lager eller så kallade årsriagar.
De vexa deremot, likasom Palmerna, sålunda, att endast fräa
toppen af stammen utvecklas nya blad; hvadan derföre den
ofvan jord befintliga stammen i ett kallare klimat alldrig
han hinna till någon fastare eller trädartad substans; den
han, med ett ord, ej blifva mångårig utan måste bortdö
hvaije höst, då kölden hindrar bladutvecklingen, såsom vi
år-4igen e* händelse» vara hos oss, Också finnas så Tål Pal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
