Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Arrhenius, J. Anteckningar öfver Fornverldens Flora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
inteckningar
merna, som alla öfriga. träd, de der vexa olika med vSra’,
endast uti de varma länderna; oeh det är rent af en phy«
siologisk nödvändighet, att de trädartade Ormbunkar ocb
med dem likartade vexter, som vi nu t. ex. finna i Skåne,
måste lefvat i ett tropiskt klimat, för att ha kunnat upp ven
till träd eller med andra ord klimatet måste här fordomdags
ha varit likartadt med hvad det nu är i de, tropiska län?
derna l6).
Det är en känd sak, att mullen eller den så kallade
gvartmyllan (humus) i högsta grad befordrar vegetationens
frodighet, i thy att d$n förser vexterne med kolsyra, som
efter hand bildar sig derigenom, att luftens syre förenar sig
med mullkolet till kolsyra. Men mullen bildar sig, som be«
kant är, helt småningom, under det vegetabiliska ämnen efter*
band förmultna; och först sedan flere generationer af vex»
ter år efter år förgåtts, kunde deraf uppkomma ett läger af
mull, på samma sätt som mullen ännu i dag bildas. De för$ta
vexterne hade sålunda alldeles icke någon tillgång Ull mylla.
Men hvarifrån hemlade de då sin näring? Och huru kunde
de under sådana omständigheter utvexa till träd, vida ansenr
ligare och större än dem, vi af samma slag nu träffa i de
varmaste länder? Eller hafva forntidens vexter spirat upp under
helt olika och för vegetationen mera gynnande förhållanden,
än de, hvilka bestämma nutidens Flora?
Endast med tillhjelp af den kännedom, som
Vext-Physio-logien gifver oss vid handen öfver den närvarande
vegetationens näringsprocess, torde det vara möjligt att lösa dessa frår
gor, hvilkas besvarande är af största vigt för bedömandet af
forntidens vegetation. Vi veta nemligen, att en stor del vexr
ter endast hemta sin näring ur atmosferen, ocb alt det ställe,
på hvilket de vexa, endast tjenar dem till fåstepunkt. Detta
är händelsen med de flesta lägre vexterne, t. ex. med
Laf-varne, hvilka oek förekomma på de mest olikartade
föremål, från hvilka de ej hemta den ringaste näring. Men äfven
de högre och mera utbildade vexterne hemta aUtid en
betydlig del af sin näring ur atmosferiska luften* och flere vexter,
SQ>m hafva tjocka ocb köttiga blad, synas bufvudsaklig$n hemta
9in. näring genom bladen ur luften. Vanlig Taklök17) nf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
