- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1841 /
45

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Arrhenius, J. Anteckningar öfver Fornverldens Flora

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 detta hänseende nämnas såsom exempel. Den yexer på torra*
loga fruktbara ställen, ocb om man tager upp denna vext
samt lägger den på ett ljust ställe, der rötterna alldeles icke
ba någon beröring med jorden, och icke heller med vatten,
så fortlcfver den dock en längre tid, under hvilken den
till-fexer, samt till oeh med utvceklar blommor. Det skulle
hlifva för vidlyftigt att här anföra den mängd högre vexter,
hvilka man bestämdt känner såsom hufvudsakligen hemtande
sin näring ur luften; och det torde vara nog att till det
anförda endast nämna, det ett visst, i Nya Holland vildt
vexande, Fikonträd 1T) flere år efter hvarandra i
Botaniska Orangeriet i Edinburg grönskat, tillvext, blommat
kch burit frukt, änskönt detsamma varit hängande i luften
och ej haft minsta beröring med jorden, samt icke heller
vattnats af annan fuktighet än den, som i mer och mindre grad
alltid finnes i atmosferen. — Dessa och många andra fakta
bevisa mer än tillräckligt, att flere vexter ännu i dag före*
finnas, som kunna lefva endast af den kolsyra och den
fuktighet, som finnes i atmosferiska luften. Men nu känna vi
derjemte af Vext-Physiologien, att de vexter, som genom
rötterna uppsuga en stor del af sina näringsämnen, äfven från
atmosferen hemta en högst väsendtlig del af de ämnen, sont
äro nödvändiga för dessa vexters utveckling och bestånd. Det
år nemligen bekant, att vexterne om dagen genom bladen
insuga lufteus kolsyregas samt sönderdela densamma,
bibehållande kolet, under det syret fritt återgår till atmosferen. På
detta sätt förökes ock dagligen bes vexterne kolet, som just
tttgör. deras hufvudbeståndsdel»

Den vanliga atmosferiska luften innehåller dock endast
omkring en tusendedel kol. Men om man till den samma ytterligare
tillsätter % 5, 4, ja till och med 8 procent kolsyregas, så
vet man enligt Theod. be Saussure’s undersökningar, att detta
ingalunda skadar vegetationen, utan att det tvertom är för
densamma i högsta grad gynnande, så vida vexterne nemligen
äro utsatte för solljuset. Det är derföre mer än sannolikt,
att emellan den fordna och den närvarande atmösferen en så*
dan skiljaktighet egt rum, att fordomdags en vida större
quantitct kolsyra förefunnits i luften, än hvad nu är handel*?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Nov 10 23:52:31 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1841/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free