Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Theologi - [3] Sackreuter, Christna Relig. och Kyrkans Historia - [4] Krummacher, Söndagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af Jesu lekamen och blod, nemligen brödet ocb vinet, åro «
Nattvarden närvarande och anammas. Luther deremot
påstod, att Jesu lekamen och blod äro närvarande i
Nattvar-dén och anammas i, med och under brödet och vinet.
Kanske bör sid. 47 rad. I i st. f. ”brödet och vinet” läsas:
Jesu lekamen och blod. — S. 66 öfversättes traditionen med
”arfläran”: bättre torde varit att lemna ordet oöfversatt.
Genom vårdslöshet falla sig orden nästan löjliga, då på s. s. heter,
att man (Katholikerne) "har en öronbikt och sju
sakramenter”: läsaren vill gerna lägga accent på det förra räkneordet,
liksom han måste lägga den på det sednare. — Utur Apost.
G. 28: 22 skall visas (s. 10), att Jesu första bekännare
kallades ofta blott ”Sekten": på det anförda stallet talas om
”denna sekten”, till skillnad ifrån andra. l. a. a.
[4] Söndagen af F. A. Krummacher. Svensk
Öfver-sattn. från Fjerde Tyska Upplagan, utgifven af G. G. Ingelman.
Stockholm, Haeggström, 1841. 104 sid. 8:o. (Priset: 52
sk. B:ko).
”Ifrågavarande skrift försätter sina läsare på den lugna
landsbygden, der trefnaden, oskulden och religionskänslan
äro mera hemmastadda, och der den sköna naturen, som i
sina omvexlande behag förkunnar skaparens allmagt och
kärlek, Öfver allt är utbredd för menniskans Öga.” — ”Läsaren
finner sig vidare i sällskap med fromma okonstlade menniskor,
hvilkas herrliga sällhet, redlighet, välgörenhet och sämja äro
mönster för ett lyckligt folk. Det är i deras samtal och
öf-riga förhållande, Sabbatens värdiga begående skildras.
Sånger och berättelser omvexla ämnet, och de små oskyldiga
barnen uppträda här som oftast deltagande i föräldrarnes
lärorika samtal.” (Förordet). — Boken är en slags ictyll på vers
och prosa, andas oskyldig glädje i betraktelsen af Guds
väl-gerningar i den synliga naturen, och uppmanar till
mennisko-kärlek. Söndagens glädje firas med samtal härom och sånger
öm Söndagen, Lärkan, Kersbären m. m. Men sorgfälligt
gömmes, så att den endast framskymtar i allmänna ordalag på
tre eller fyra ställen, grunden för den christliga
sabkats-glädjen: men i åtankau af denna, af Guds kärlek i
försoningens och helgelsens nåd, torde väl dock det egentliga
sab-batsfirandet bestå. Allraminst sjunger man då:
”Haf tack, Natur! ett bord du valt
Vör oss i rätta stunden.” m. m.
(Kersbämång •. 71). At A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
