Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Juridik - [6] Schmidt, Juridiskt Archiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig göra låter, lemna en fullständig Öfversigt af den litterära
verksamhetens resultater, möter oss inom de juridiska
kunskapsarternas område visserligen icke den rika skörd af
litterära produkter, att vi i följd deraf skulle äfventyra att blifva
löftesbrytare. Tvärtom visar erfarenheten, att i Sverge
alltför få skrifter utgifvas af rättsvetenskapligt innehåll, eHer uti
Ämnen tillhörande praktisk lagfarenhet och lagskipning. 1 Svensk
Bibliographi for 1840 och de förflutna månaderna af
innevarande år, finnas, med undantag af Justitie StatsMinisterns
och Justitie Ombudsmannens Embetsberättelscr, Juridiskt
Ar-kif9 Friherre Boijes Tableau öfver Handels- qchz
Utsöknings-B alkar nep skrifterna Om Straff och Straffanstalter9
Domstolars och Fängelsers organisation9 Om Arbetsbeting af
Forse-uus, Om Försök till brott af Strussenfelt , Tal om Juridisk
Statistik af Rosenblad, endast några uppsatser öfver speciella
ämnen i Kyrkoförfattningarne; men intet juridiskt arbete af
mera omfattande innehåll1). Såsom ett sådant från den närmast
föregående tiden må nämnas Systematisk Handbok i Juridiska
Psy ekologien för Läkare och Jurister af Friedreich, öfversatt
af G. Engström.
I ett tidehvarf, hvarunder rättsbildningens vigt oeli
inflytelse så omisskänneligen låta erfara sig, både i det enskildta
och offentliga lifvets förhållanden, och hos ett folk på den
högre kulturgrad, som det Svenska obestridligen innehar,
sy-nes det påkalla särskilda förklaringsgrunder, att den inhem«
ska rättslitteraturen i så väsendtlig mån står efter andra
länders. Förklaringsgrunden ligger väsendtligen deri, att i
Sverge saknos ett gemensamt bemödande att utbilda
lagkunskapen till en ståndpunkt öfveren
sstämman-de med tidens fordringar, en föreningspunkt för
rättsväsendets lefvande uttryck *). Så länge ett gemensamt
intresse ännu icke hunnit förbinda alla dem, som gjort råttstheo^
rien eller dess utöfning till hufvudyrke, så läugé emotser man
förgäfves det utbyte af åsigter och erfarenhet, hvarigenom frem-
*) I afseende på rubriceringen af ämnen i Bibliographien torde kunna
anmärkas, att åtskilligt under rubriken ”Juridiska Kunskapsarter7’ bör
öfverflvttas under de ”Statsvetenskapliga”, och tvärtom. Exempelvis
må anföras alla reglor för kanalfart, stadgar for sällskaper och bolag
m. m., som förekomma bland ”Juridiska Kunskapsarter”, då deremot
annat, rent juridiskt, t. ex. Just. StatsMinist. Embetsberättelse om
Brottmål ocb Civ. Rättegångsärender upptagas under ”Statsvetensk.
Kunskapsarter.” Denna vår anmärkning, i en mindre vigtig formfråga,
fir för ingen del ämnad att förringa värdet af Sv. Bibljograpbi eller
Hyttan deraf med dess hittills iakttagna noggrannhet och fullständighet.
*) Jfr de träffande reflexionerna i detta ämne af en förtjenstfull
jurist; HofU.Räd. W. Ziemssen i Juridiskt Arkiv Band. X. lläft. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
