Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Juridik - [6] Schmidt, Juridiskt Archiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ipande länders jurister förena sig med hvarandra, och af htilkea
samverkan för gemensamt ändamål en vidsträckt litterär pro?
duktivitet i dessa länder uppkommer såsom resultat*
Förtjensten af ett försök i denna syftning tillhör Ur Hofr
rättsRådet C. Scbmidt i Christianstad genom dess nu under
ett tiotal af år fortsatta Juridiska Arkiv. Efter förebilden af
de bäst redigerade Juridiska Tidskrifter i andra länder, har
Utgifv. uppgjort sin plan, och med oförtröttad verksamhet
sökt realisera densamma. Att ”af denna impuls, till dess fötyr
der lofvande, äfven helsosamma verkningar försports”, är ett
omdöme af en kunskapsrik utlänning s), b vari vi fullkomligt
instämma; men att flertalet af vårt lands lagfarne ej omfattat
detta litterära företag med så stort deltagande, man haft skäl
att vänta och hoppas, kan ej heller bestridas* Ibland många
andra härtill vållande orsaker kunde anföras, att dagens
politiska frågor och tidningarne borttaga alltför mycken tid; att
mången jurist alltför hastigt kastat sig in på det praktiska
faltet, för att ega rent intresse för lagforskning; att flere
praktici anse rutiniär öfning utgöra hufvudsaken, men hafva
föga tid eller håg för läsning, än mindre benägenhet att
författa; att de egentligen s. k. lärda juristerna eller
litteratörerna ex professo i vårt land både äro för få, och alltför
mycket upptagne af tjensteåligganden, för att i vidsträcktare in&i*
kunna egna sig åt populärt .författande o. s. v. Sådane oqh
flere andra må hindren vara för ett saknadt litterärt
föreningsband mellan Sverges Lagfarne, men öuskligt vore, att
dessa hinder i någon mån besegrades, emedan både theori och
praxis skulle deraf draga oberäknelig vinst. Det är nemligen
och förblifver en sanning, att ett folks "lag och rätt lefva
ieke i det skrifha stadgaqdets döda bokstaf, utan i folket»
lefvande medvetande." Om derföre "den bästa lagstiftningen
alltid är den, hvilken framstår såsom ett troget uttryck af
folkets anda, och dess sociala förhållanden", så är det
otvif-velaktigt juristens åliggande, att söka "utbilda
rättsförfattnin-gen efter tidehvarfvets kraf", att följa menuiskoandens framsteg
i alla riglningar, såsom i än mer, an mindre grad inverkande
på samhälls- och rättsförhållandena. Det egendomliga for
Sverges lagstiftning att vara en folkets lag, d. v. s. en
tillhörighet för hvarje medborgareklass * känd och begagnelig af en
hvar, äfven utan sakförarens biträde, bidrager dertill, att
likasom ännu mera införlifva rättsvetenskapen med den allmänna
bildningen, i följd hvaraf de jurister, som förenade sig till
utgifvande af en populär framställning af vigtigare rättsfall,
8) HofR.n, ZlEISSER 1. c.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
