Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Mathematiska och physiska vetenskaper - [8] Vetenskaps-Academiens Handlingar, 1839
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har gifvit Förf, tillfälle att specielt studera vissa mera
egentliga fjellgenera; bland dessa var äfven Drabaslägtet, oeh sina
undersökningar om detta slägte har Förf. nedlagt i
närvarande af handling. Före den egentliga artbeskrifningen lemnar
Förf. en kritisk framställning af de karakterer, som erbjuda sig
till bestämmande af arterna inom Drabaslägtet, hvilket Förf.
med afseende på <|e Skandinaviska arterna indelar i fyra
sektioner, hvarvid rotens varaktighet samt stjelkens beskaffenhet
isynnerhet läggas till grund. Derpå följer en öfversigt af
släg-tets utbreduing inom oeh utom Skandinavien, samt slutligen
sjelfva beskrifningen, bvilken npptager 10 ari er, It varibland
tvenne nya. — 2) Undersökning af Pikrophyll, ett nytt
mineral från Sala; af Å. F. Svanberg. — 3) Undersökning af
heatändsdelarne i Bittervattnet från Saidscbiitz i Böhmen af
Jag. Berzelius. — 4) Om magens bygnad hos de i Sverge
förekommande arter af slägtet Lemmus, Ni Iss.; af A. Retzius.
— 5) Om Fltiiders rörelse; af A. F. Svanberg (s. 159-154. —
Den del af Mechaniken, hvilken, oaktadt sin stora praktiska
tillämpning, likväl i det theoretiska kan anses minst
tillfredsställande är Hydrodynamiken eller läran om fluiders rörelse,
dels for de få beröringspunkter, som tbeori och erfarenhet här
hafva med hvarandra, dels ock för det ofullständiga och ofta
otillfredsställande sätt, hvarpå den förra, då en sådan
beröring eger rum, ofta återgifver ex peri men terna. Orsaken
bärtill, så tror ref., sökes närmast i det outredda skick, hvari de
grundbegrepp, såsom fluidilet, viskositet, o. s. v. befinnas,
hvarpå Hydraulikens hela mathematiska bygnad yttert hvilar;
äfvensom i de analytiska svårigheter, som uppkomma vid
behandlingen af physiska problemer. Så äro t. ex. vid vattnets
utrinnande genom en öppning, Newtons katarakt, lagrens
pa-rallelism o. s. v. alla olika hypotheser till finnande af den
Torricelliska formeln för hastigheten; och denua formel sjelf
gifv er den beräknade vattenmängden till ungefar % af det
verkliga värdet. Väl visar erfarenheten, att den rinnande
strålen undergår en kontraklion — liviiket enligt Lagervjei.m och
d’Aubuisson äfven inträffar med gaserna — och att den
Torricelliska formeln bör refereras till strålens minsla
geuomskä-ringsarea, men äfven då gäller densamma blott for små
öppningar. Svårigheterna ökas ojemförligt om man vill förklara
de sekundära ftuomener som åtfölja strålbildningen; såsom
formförändringen vid qvadratiska öppningar, enligt försök af
Poncelet oeh Lfsuros; uppkomsten af noder i strålens
oge-nomskiuliga del, euligt Sa varts vackra försök, oeh i
allmänhet den diskontinuitet i utrinningshastigheten, som älven
Whka-stone, ehuru på helt aniinn väg, observerat. Härmed vill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
