Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Mathematiska och physiska vetenskaper - [8] Vetenskaps-Academiens Handlingar, 1839
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ref. ingalunda hafva underkänt den stora utbildning, som
Hy-drodynamiken på sednare tider vunnit, och det Ar med
verklig glädje som ref. härvid erinrar sig de upptfickUr, för hvilka
vetenskapen har oit tacka våra egna laivdtunän.. Så bar den
Prof. No&bmark att tacka för krökningsradiens införande i
värdet på luigtiga ytors motstånd vid rörelse genom ett liquidum,
Prof. Rudberg för en afhandling öfver vattenstrålens kontra
k-tiou, och framför alla audra Assessor Lagkrmjelm för sina högt
värderade så. tbeoretiska. som prakt’ska undersökningar L dessa
äoinen. Narvaraude afhandling, hyara vetenskapliga värde ei*
högre myndighet red. m tillbörligt uppskattat, genom alt
till-döma den sitt ma th c* mat i ska pris, har till föremål partiks
larnes egu» rörelse los ea vä i ska, so ju är innesluten i ett kid
och utrinner genom en pä b»lten auhragt öppning., Förf.
utgår från de af Poisson och Navier uppgifria
diffcrontial-equa-tioner for fluiders rörelser, men genom att gifva kärlet form
af en revoluliousyta och genom införande af polar-koordinater,
transformeras desamma till andra,, som lättare låta behandla sig.
Förf. betraktar nu först den rörelse mediets partiklar hafva i
det mot kärlets, rotalions-axel vinkelräta planet och kommer
härvid, till dea märkvärdiga lag att ”för en ocb samma
tuole-kul är rotationshastigheten i olika punkter af dess baua
inyerse proporlionel emot qvadraten på dt ss afståml Ci ån rÖreU
sens axel.” Vidare har Föif. (sid. 140—loO) af bandlat
par-tfklarues rörelse parallell med kärlets rota£ioi>saxel, bestämt
vilkoret för alt rörelseeqvaliouen målle vara ea ko:nplett
differential, sarnl under denna förutsätluiug äfvcu upp^ifvil dcs&
form. Detta vilkor för iutegrabililet uppfyllcs, om nian be*
traktar en. vätskas. ulrinnancie genom en cirkulär öppning på
botten af ett kärl, hvars vägg bildar en revolutions v ta., ocb
om rörelsen ber*] ar från hvila. 1 det återstående af af
handlingen (sid. lol—to4) sysselsätter sig Förf. med rörelsen hos
dem af vätskans molekuler, som äro belägna invid väggen,eller
också på våtskans yta och liuner "att de förra blott kunna
rora sig längs efter kärlets sida, de sednare åler blott på väl-,
skans yta.” Det sednare gäller likväl icke för den del af vtan,
som är belägen inom den cylinder, som upprit is på kärlet»
öppuiug, äfvensom den synes förutsätta att kärljts botten
vo-r«j elt plan. Så vidt ref. känner är Lagrange den förste, som.
uppgifvit dessa 2:ne vilkorseqvationer, men de äro i lians
meclianik hypothetiskt framkastade, dä de åter har med
nödvändighet följa af vätskans kontinuitet. — 6) Kemisk under-,
sökning af några gliinmerarter saiut några till glimmerfainiljeu
hörande fossilicr; af L. F. Svanberg. — 7) Undersöknings af
Geokrouit och Hydrofit, tvenne inom Svcrge förekommande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
