Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Vitterhet - [27] Flygare (Fru), Kyrkoinvigningen i Hammarby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VITTERHET.
[37] Kyrfcoinvigningen i Hammarby. Roman af
Emilie Flygare, Förf. till’”Gustaf Lindorm”, ”Professorn”,
”Fo-återbröderna” m. fl. Del. I—3. (KabinettsBibliothek af den
nyaste Litteraturen. Sjette samlingen I.) Stockholm,
Thompson, 1840—41. 718 sid. I6:o. (Priset: 5 R:dr B:Ko.)
Fdnta Söndigen i Adventet år 1790 voro stora tillrustelser i
Hammarby prestgård. Socknen* P a trona* Grefve H. ock stiftets
Bi-skap väntades för att gemensamt utse en passande plats för den
Kyrko-aybygnad, som följande ir skulle företagas. Prosten Fibniiars
dotter, den vackra Alfhild, var i huset den enda, hvars glädje under
tillreclelserna till dagens fest förmörkades. En familje-klenod, en
kri-stall pokal, vid hvilken en viss ödesdiger betydelse för familjen var
listad, sönderslogs vådligen af hennes liand. Middagen försiggick; Bi»
skapen rekommenderade för kyrkobygnaden en ung Norsk
Archi-tekt, Rudolf Lbkeb. Med vårfåglarne ankom ”arkitekten” och blef
iaqvarterad i pregtgården. Herr Leilbb var en man i sin lefnads
som-■aar, vacker, ståtlig, stolt naturligtvis och finkänslig, med ett ord en
uådan, om hvilken unga flickor så gerna drömma, och författarinnor
så gerna skrifva. Ung Alfhild såg honom dagligen, men kunde icke
se honom nog. Likväl var tcke hon den enda, som såg Architekten;
på Hammarby Slott lefde en systerdotter till den nuvarande
Grefvin-«an, — Fröken Thelva, — äfven hon såg honom, på slottet stundom,
i den romantiska grottan vid sjöstranden en gång händelsevis. Fröken
Thelba var ännu icke förlofvad, men af moder och slfigtingar utsedd
tiH brud åt sin kusin, arftagaren till Hammarby med underlydande,
■étt mönster af Xulhet» svartsjuka, hypokondri. Det tillfälliga
sammanträffandet mellan Thelha och Architekten hade olyckligtvis haft ett
vittne — arftagaren Grefve Albano sjelf. — Från denna stund ladea
han på sjuksängen, yrade, blef för en tid vansinnig. Emellertid hade
Architekten försäkrat sig om Alfhilps kärlek, och reste af på hösten,
iför att i sitt fädernesland tillbringa vintern. De båda dufvorna i
Ham-jBarby drömde ieke om att deras gemensamma älskling Jlugit hem tiU
sitt eget bo, sin egen maka. De hade icke kunnat föreställa sig, att
käyi var gift, att han nu bemrest för att tlllvägabringa en
äktenskaps*-•akHttad) för att sedan kunna hemföra Alfhib såsom brud. Ty till
henne stod egenteligen hans håg: hans uppförande mot Thelma
bestäas–des af anotiver, som framdeles komma i dagen. Vi återfinna vår
Ar-iehitekt vid jultiden på hans fädernegård vid Tryitscldalselfven hos hana
kustru, den sköna oeh olyckliga Mabia. Hon hade varit hans foster*,
syater och med konom enligt föräldrarnes uttryckliga önskan blifvit’
förlWfvid. Sedan Lbtlbb länge sväfvat omkring på resor i fremmande
länder, hade han hemkommit och gift sig med Mabia, mindre, såsom
-det tycktes, i följd af ömsesidig kärlek, än ömsesidig fördragsamhet.
Förstnw, sedan Lbh.bb, efter sin bekantskap med Alfhild, väckte
-Iråga om äktemJfcapaskilnad visade sig, att den stolta Mabia , alltid
ra–aterligen älskat sin man, och att hon hittills, mindre qvinlig än
ön-skeligt skalle hafva vark, mött Leuers liknöjdhet med skenbar köld
och förbehållsamhet. Deras enda barn dör under vintern, och nu låfér
Mabia äadtligen förmå sig att samtycka till en skilsmässa på det sätt,
att hon skulle hålla sig fördold i en aflägsen ort i Sverge en bestämd
tid, hvartöfr äktenskapet enligt Norska lagen vore upplöst. De olycka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
