Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Vitterhet - [27] Flygare (Fru), Kyrkoinvigningen i Hammarby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga makarnes gemensamma v fin ock granne Blii förde Maria öfver gränsen
till en Kapcllprestgård i Itobusländska skärgården. Under tiden hade
underrättelsen om Leilers familj-förhållanden genom en Norsk handlande
kommit till Hammarby. Man kan föreställa sig Ax.fhii.ds förskräckelse
oeh sorg, Prostens vrede och gubben 8e«\stians — Ai.fhilds s. k.
farbror och beständige förtrogne — bekymmer. Då Leiler på våren åter-,
kom för att fortsätta sin kyrkobygnad, egde mellan honom och Prosten
Freskman en skarp explikation ram, hvilken likväl slöts på det sättet att
Prosten, bestört öfver några allusioner på vissa hemlighetsfulla
familj-förhål’and<*n, som Leiler lät undfalla sig, medgaf, att Architekten,
när han blifvit fri från sin närvarande hustru, kunde anmäla sig såsom
Alfhilds friare. På prostgården fick han ej mera vistas: för
sommaren voro rum för honom iordningställda på slottet. Der hade under
tiden unga Grefven tillfrisknat och så der hjelpligen återvunnit sina
sinnens bruk: för öfrigt behöll han samma älskvärda egenskaper, sent
före sin sjukdom, äfven sedan han nu blifvit formligen lorlofvad med
sin kusin. Sommaren förgick utan märkbara /ifventyr. Alfhild, sem
alltsedan händelsen med den Norske köpmannen varit sjuklig, aftynade
dagligen af bröstkrämpor, och träffade Archilekten endast sällan.
Tiil-■a, dömd att dagligen se den hon älskade och jemföra honam med
den, som hon skulle tillhöra, bar sitt öde med resignation; t
November »kulle hon stå brud. November kom. Leilei skulle qvarstanna
öfver brölloppet. Aftonen före den dertill bestämda dagen ville han
taga afsked af grottan, som en gång förut varit betydelsefull för de
blifvande makarne. Qvällen var stormig och hemsk. Thelma hade i
samma afsigt som Architekten i all tysthet smugit sig ut. 1 grottan, i
mörkret, under vindens och vågornas brus, sammanträffade de. Här
bekänner LEii.Ea, huru han af enskild hämndlystnad emot den grefliga
familjen velat rycka Thelha till sig, för att derigeiiom sönderslita
Al-rano, att han nu ångrade sin grymhet, att han för sitt lagn befcöfde
hennes förlåtelse. Men äfven nu skulle de icke fclifva utan vittnen, eek
äfven nu skulle vittnet blifva — Aibano. — Scenen slutar dertued att
denne, i ett utbrott af vansinne, kastar Thelva öfver klippkanten i
vågorna, att under Leilers ansträngningar att rädda henne den galne
Albaho sjelf stGrtar sig i djupet och att ändtligen af utskiekade båtar
Leiler upptages med Thbijsas lik. Upplösningen skyndar. Gamla
grelven lät häkta Leilek oeh anklaga honom såsom de begge
förlef-vades mördare. Han fri! ännes. Dessförinnan hade han låtit tillställa
grefven en skriftlig berättelse, hurnledes för många år sedan en viss
”Jeames” LstAwii, en Noisk Artist, under sina resor kommit till
Ham*-marby, der förälskat sig i då varande Prostens dotter, den sköna Sigrid,
slutligen blifvit af fadren bortjagad, men em någon tid plötsligen
åter*-kallad, såsem det hette på bemedling af Hammarby-Grefve, för att
fira bröllopp med prestdottern. Bröllopsdagen på aftonen uppsnappar
brudgummen ett samtal emellan prosten och grefven, hvaraf han med
namnlös bestörtning inhemtar, att hans brud blifvit förförd afgreflred*
sou ech nu befaun sig i grosKess, och att han nesligen blifvit narrad
att såsom äkta man ikläda sig faderskapet. Fremlingen draek i
kry-stallpokalerne — en greflig present till de nygifta — förbannelse éfver
den, som hädanefter vidrörde dem, rusade nr huset #eh återkom
slutligen till Norge. Denne Legargbr var Leilers merfar. Hans
olyekt-liga brud blef, genom sin half-grefliga dotter, mormoder åt Alfhild.
Den nu lefvande grefve H. var en ättelägg af Sigrids förförare. —
Grefven öfverlefde ej länge sin son. Hammarby tillföll en gammal
•lägtinge, som med en nng brorson inflyttade på fideikommisset. Den
sednare^ en ijäril af konungens garde, slog alg 1 landsbygden på aen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
