Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Skön konst - [30] Drake, Elementarkurs i Harmoniläran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såsom Förf. vi kär polemisera, det är fastmera mot hela den
origtiga åsigt, som uttalar sig lika mycket hos andra Förf.
före honom, men hvars brister vi skulle önska att snart se
erkända och afhjelpta. — Att arbetet i sina enskilda delar
Innehåller stora och onekliga för tj ens t er, erkänna vi med nöje;
dessa torde väl svårligen, äfven utan vår åtgärd, undfalla
någon billig granskare, men för att icke beskyllas för blott
tadel-sjuka, vilja vi äfven fasta läsarens uppmärksamhet på några
af de i vår tanka vigtigaste. På sid. 22—25. framställas de
Vanliga reglorna om förbjudna fo rtskridningar, olika
slag af rörelse, tvär stånd m. m. och detta med en
tydlighet och enkelhet, som gör Förf. stor heder, helst hvar och
en, som något sysselsatt sig med undervisningen i dessa
ämnen, troligen torde hafva erfarit hurn svårt det ofta är att
göra dessa frågor för eleven rigtigt begrigliga. §§. Vill och
XI, i synnerhet den sednare, utmärka sig äfven genom samma
förtjenstfulla behandling. Vi skulle blott önskat, att förf. i
XI §. ännu närmare belyst beskaffenheten af det s. k.
plaga-liska tonslutet, som i våra dagar, synnerligen hos Menuelssohn,
spelar en så vigtig rol. — Vi vilje slutligen fästa
uppmärksamheten på några omständigheter, som mera torde böra
anses för inadvertenser, än egentliga fel. i:o Vid regeln om
tvärstånd har Förf. icke anfört något slags undantag. Huru
skall nu nybegynnaren kunna begripa sådana ställen i Förf:»
egna besiffrade basexempel, som t. ex. I. sid. 40. 8:de exemplis
2:a, 5:e, samt 9:de exempl:s ti:e och I3:e takter, der
fort-skridningar förekomma, som, enligt besiffringen, göra ett
tvärstånd alldeles oundvikligt. Kan i allmänhet — såsom gången
af Förf:s besiffring här utstakar — på en liten treklang få
följa 6-ackord eller £ ackord på samma treklangs stora ters?
Vi tro det ej, såvida man icke, på Palestrinas och hans
samtidas vis, vill utesluta treklangens ters. Men om än Förf. för
denna tyärstånds-fortskridning skulle kunna uppvisa en giltig
auktoritet, så borde ban väl hafva till elevens upplysning
vid-fogat någon anmärkning derÖfver; men en sådan hafva vi icke
kunnat upptäcka. — 2:o Förf. har (1. sid. 27. och följ.)
begagnat uttrycket: förvexling i en, i vår tacke, origtig
betydelse. Hvilken term vill nu Förf. begagna för den
egentliga, eller s. k. enharmoniska förvexlingen, eller
fler-tydighetens resultat (obs. icke flertydigheten sjelf!)?
Hvar-fore då icke så gerna bruka ordet om vändning, som till
sin etymologi fullkomligt passar till det begrepp, som Förf.
här betecknat med förvexling? Dessutom har Förf.
motsagt sig sjclf. Ty sid. 15. talas mycket rigtigt om
intervallers-omvändning: är nu ackorders omvändning något annat, äu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
