Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - J...., H. Om Lagförbättring under 17:de Århundradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Feftronri m&nad 1640, då Regeringen, Rådet och
Rikets Stapder votq samlade i Nyköping, ditkallades afven
President erne samt någre Assessorer frän Svea, Göta och Åbo
Hofrätter, för att rådpläga om sjutton dem förelagda
fråge-punkter, förut framställda, såsom det synes, af en eller
annan bland nyssnämnda öfverdomstolar *). Denna
Lag-Kommission föreslog åtskilliga stadganden till afhjelpande af
missbruk och oredor i lagskipningen. De vigtigaste bland dess
förslag voros att Lagläsare, hvartill de, som erhållit
förlänin-gar af Häradsrätter •), ofta använde odugliga personer, skulle,
då Haradshöfdingarne vore inländske män och kunde ”judicera
om en lagläsares qualiteter”, väl af dem få utväljas, men
dock försändas till vederbörlig Hofrätt, som ägde alt pröfva
deras lagkunnighet och förstånd, och, när de funnes antaglige,
dem förordna; vore åter någon Häradsrätts innehafvare
(så-90m det icke sällan hände) utländsk man, eller oskicklig att
välja sin substitut, eller oek utrikes vistande, s& "tycktes
billigt, p& det justitien alltid måtte hafva sin fortgång, att
Hof-. rätten enskildt hade att förordna Lagläsare”; — att
Härads-syn, som ofta af obetänksamme Lagläsare, utan giltiga
anledningar dertill, beviljades, icke måtte tillåtas förr, än Rätten,
efter pröfning af begge parternas andragna skäl, dertill dömt,
samt att alltid urminneshäfd måtte lemnas oförkrankt *); —
att gods och gårdar, som s&ldes, skulle icke endast å Tinget
uppbjudas, utan äfven ”solenniter hembjudas” åt
bÖrdemän-nen, enligt Assessorernas mening åt ”alla inom arftalet”, men,
efter Presidenternas, endast åt ”närmaste frän der”; — att
Lagläsare icke måtte, utan att förut höra Nämndens mening,
fålla dom, hvilken borde i hela Nämndens och parternas
när-vftrQ mundtligen af kunnas och sedermera, innan tredje
dygnets utgång, tillställas den part, som det äskade, skriftlig
oeh med Häradets sigill bekräftad l0); — att endast
Konungen ocb, i Dess frånvaro, Hofrätterne såsom Dess domhafvande,
men icke, efter öflig osed, Landshöfdingar, Lagmän,
Härads-höfdingar och Fogdar måtte äga att utförda lejdebref för miss-
*) Presidenternas oeh Assessorernas betänkaade rörande denna
punkt, finnes aftryckt uti Aknells Anmdrkninqar till Stadslagen s. 590.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
