Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - J...., H. Om Lagförbättring under 17:de Århundradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
företräde ! Rådet, der den tvenne år förut vordna
Riks-Drot-gen, G ref ve Pehr Brahe d. y., framställde åtskilliga frågor,
Öfver hvilka äskades deras betänkande. Detta afgåfvo de den
21 Mars, hvarefter, i anledning deraf, ytterligare
öfverlägg-ningar inom Rådet oeh med dem foreföllo.
Berörde Betänkande, indeladt i 24 Kapitel, förekommer
ofta i Manuskript-Samlingar och synes alltså hafva i flera fall
tjenat domare till ledning, fastän det icke blifvit af
Regeringen formligen bekräftadt. Der återfinnas, till större delen,
samma frågor, som förevarit vid öfverläggningen i Nyköping
1640, samt enahanda tillstyrkanden, som de då afgifna. De
vigtigare nya forslagen och hemställningarna voro: att
Lag-man8-Ting skulle hållas årligen, såsom i il Kap. Tingm. B.
L. L. stadgades, och icke endast hvart tredje år, såsom
Rätte-gångs-Ordinantien af 1614 medgaf 15); — att till bildande af
dugliga Lagläsare Hofrätteme måtte ega att antaga
Auskitl-tanter 1#); — att ingen måtte få bekläda Lagmans- och
Härads-höfdinge-Embetet på samma ort och ställe; — att, likasom
i andra Provinser, äfven i Vcrmland oeh Norrlanden måtte, i
stället for blott en Instans, tvenne anordnas; — att
appcl-lanter frän Häradsrätterna skulle, vid förlust af vadet,
åläggas att inställa sig vid nastföljande Lagmans-Ting; — att
äfven Under-Rätter skulle ega makt, att uti sådana brottmål,
der en stadig praxis i Hofrätterna och hos Konungen mildrat
i lag föreskrifvet dödsstraff, afvika från den stränga
lagbok-stafven och döma lindrigare, men dock alltid underställa
Utslagen Hofrättens pröfning 17);— att Hofrätterne måtte blifva
handhafde vid sin jurisdiktion, utan intrång deruti af andra
Kollegier; — att, till förekommande af Regeringens allt för
myckna besvär med justitiesaker, Riks-Drotsen måtte, biträdd
af ett Adsistens-Råd, kunna, när så fordrades, behandla och
afgöra sådana mål, dock sttlvo jure Majestatis; — att, i följd
af myntvärdets försämring sedan Christophers lag utgafs, de
der stadgade böter måtte erläggas med "en daler Svenskt
gängse silfver” för en mark; — alt någon efter förbrytares
olika förmögenhet afpassad olikliet i böter väl icke måtte ega
rum (hvilket Stjernhjclm, Stjernhöök samt tvenne andra
Ledamöter af Kommissionen yrkade); men att rike och förnäme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
