Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - J...., H. Om Lagförbättring under 17:de Århundradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
brottslingar kunde af höga Öfverheten Släggas att, utöfver
l>öterna9 gifva något ad pios usus, till kyrkor och skolor 18);
— att för lönskaläge, hor, blodskam, stöld och edsöresbrott
straff barhetsgraderna måtte på föreslagna sätt nogare
bestämmas, samt straffen derefter dels skärpas dels mildras; — att
i afseende på förmynderskap vissa af Kommissionen tillstyrkte
stadganden måtte afhjelpa Landslagens ofnllständighet
härutin-nan 19); — att å landet aflingegods finge bortgifvas genom
testamente, som borde vara gjordt med fri vilja och fullt
förstånd samt bekräftadt af 2 eller 5 trovärdiga vittnen 20); —
att för urmhineshäfd ej måtte bestämmas någon viss tid, utan
sådan häfd förklaras vara ”den som ingen minnas kan eller af
6ann sägen vet huru den först är tillkommen" 21), samt att
urminneshäfd måtte gälla emot rå och rör, uti hvilken punkt
Stjernhjelm var af annan mening och afgaf ett särskildt
betänkande *). — Angående jordsyner och processen dervid inne.
håller det ifrågavarande betänkandet samma föreskrifter,
vidare utvecklade, som förut 1633 blifvit af Abo Hofrätt
föreslagna och då af Regeringen gillade. Det afhandiar ock,
temligcn omständligt, särskilda slag af edgångar och öfverens-*
stämmer med 1640 års betänkande deruti, att edgärdsmän
endast skulle aflagga juramentum credulitatis, hvilket ock
sedermera uti 1655 års Straffordning stadgades; men Sljernhöök
ansåg äfven detta bevisningssätt böra alldeles afskaffas, samt
yrkade således nu, hvad dock först efter ett halft sekels
förlopp, genom K. F. om edgångar af den 50 Oktober 1605,
blef afgjordt **).
Huruvida de förslag, som 1645 års Lag-Kommission
framställde, vunno Regeringens och Rådets bifall, synes icke af
Råds-Protokollen 2a). Men dagen efter den, då de afgåfvoa,
blefvo fyra bland Kommissionens Ledamöter, nemligen
Stjern-hjelm, Assessorerne i Svea Hofrätt Enicus Olai Balingstadius ,
och Er. Bröms (sedermera Rosenhjelm) samt Johannes
Dale-karlus (Stjernhöök) förekallade i Rådet och fingo sig
anbefalld t alt vidare utarbeti vissa punkter, isynnerhet rörande
*) Aftryekt, jemte de öfriga Kommilteriides, uti Arnells Amn.
Ull Stadslagen s. 591. **) Just. Verket s. 1429
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
