Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Arfwidsson, N. Bildande Konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rea, konstlar bort sig sjelf, såsom Ehieustrahl gjorde, di
bcdröfvas man. Äfven de bästa arbeten, som Expositionen
egde af hans band, kunde väl svårligen gifva en rigtig
föreställning om ”Yttersta Domens” Ehrenstrahl. Endast koloristen
framstod egentligen bär i sitt rätta ]jus. Sanningens figar p&
N:o 15 är i detta hänseende ett herrligt profstycke; äfven de
djerfva, storartade konturerne af detta hufvud och den höga,
ädla blicken röja den väldiga ande, som lifvadc konstnärn i
hans lyckligaste stunder. N:o 16, ”Ryktet och Historien”
utmärker sig genom den ena figurens (Historiens) skönhet och
poesi i uttrycket; men draperiernes fattigdom och stillöshet,
manierisniea i ställningarne och kompositionens splittring och
«ffektlöshet vidlåda båda dessa, i vissa delar sä utmärkta
taf-lor. Ädelt och allvarligt i tanka och hela anordningen år deremot
porträttet af Hedvig Eleonora, der accessoirerne äfven äro
behandlade med talang oeh stor beräkning. Skada att denna
vackra talla lidit af tiden, hvars härjningar till och med
an-sigtet fått vidkännas. —. Ypperligt målad t är konstnärens eget
porträtt; en säker teckning, mjukhet, natursanning och
lefvande uttryek äro känneteeken på detta gubbhufvud, som har
en icke obetydlig likhet med vår förnämsta komiska
skådespelares. Mager till tanka och komposition är N:o 19,
föreställande Målare- och Bildhuggare-konsten samt Minnet under
bilden af konstnärens döttrar. De öfrige ’porträtterne af samma
hand torde icke böra räknas till de bästa. Carl XI i
krö–nklgsornat är en betydelselös, illa ställd figur och kulören är
.»eke berömvärd. Huru stor Ehrenstrahl var äfven som
Djur-jnålare, visar denna hund med C. R. på halsbandet; den
falska smak, som vidlådde honom då han målade menniskor, fick
här intet spelrum; hunden kunde hvarken draperas eller gerna
ställas annorlunda än på sina fyra ben. E. måste här vara
sig sjelf och derföre har denna hund blifvit så förträfflig.
De elever af E., som figurerade på Expositionen voro hans
dotter, von Khafft och Michael Dahl. Den första var
endast en svagare reproduktion af fadren, utan eget skaplynnne,
annat än det hennes natur af qvinua måste gifva henne.
Hennes allegorier — dessa utgjorde tidens artistiska epidemi —
ehuru till sitt ämne bättre, och med mera urskiljning valda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
