Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Rätts-historia - [31] Nordström, Bidrag till Svenska Samhällsförfattningens Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uti Hr ScHLTTBa» afhandling om Sverges äldsta indelning
i Landskap oeh Landskapslagarnes uppkomst laser man, efter
cu framställning af det, sedan Lagmansembetets uppkomst, för
de mindre delarne af landet småningom märkta bekofvet af
lagfarne män, hvilka å de mindre sammankomsterna kunde
döma i de mål, som der förekommo, följande, från Hr N:s
väsen*ltligen skiljaktiga, berättelse: ”Så fingo hundaren i
Svea-landskapen sina domare; så blefvo i Göta-landskapen hä-~
rads- och fjerdingshöfdingarne, hvilka förut
tilläfven-tyri varit militära befälhafvare, domare."
I denna berättelse finnes det verkliga förhållandet med
skarp oeh säker blick genomskådadt, samt tecknadt med
raska drag, af hvilka intet saknar betydelse och sanning. HrN:s
berättelse röjer deremot genast för den med ämnet bekanta
forskaren, det han här icke gifnt tillräcklig akt derpå, att
skilnaden mellan Göta-rikes Häradshöfdiugar och
Svearikes Domare icke är inskränkt till uamnet och
tillsattiiings-sättet, ulan tvärtom sträcker sig äfven HU det innersta
väsendet af deras emlieteu, samt att häradsförfattningen, sådan
Göta-lagarne den skildra, är väsendlligen olika den
hundares-förfatluing, hvilken Svea lagar oss visa. Iakttagandet af den
8ynchronifeti.ska melhod, som Hr N. i allmänhet förskjutit,
hade troligen varit nog att skydda emot möjligheten af detta
förbiseende.
Uppgiften, alt Iläradshöfdingen, sådau Gölalagarne
honom framställa, ännu är en häradets styresman, saknar icke
grund; men omöjligen kan rec. medgifva, det Svealagarne i
något afscende visa Domaren såsoin hundarets liöfding,
eller atl dessa lagar ens gifva någon anledning till den
förmodan, att Domaren någon tid, före den, hvars tillstånd
la-garne teckna, innehaft ett sådant liöfdjngskap.
Gölalagarne lemna mångfaldiga bevis att Häradshöfdingen
var den, som i allmänhet sammankallade .häradets män 2); och
denna rätt är ensam ett tillräckligt bevis, ått namnet
Häradshö fdin g innebar en sanning.
I andra frågor visar sig Häradshöfdingen, icke såsom
e-gentlig styresman, men väl såsom häradets ombjjdsman,
vårdare och försvarare af dess anspråk. På ett sådant
förhållande syftar den för häradshöfdingaembetet *) nyttjade
benämningen haradsmannamål. Benämningens riktighet ådagalägges till
fullo at de ställen i Östgöta-lagcu 4), der Konungssoknarcn,
*) VGL. i ^B. VI. pr. II. fil. XVII. pr. IV: XX. 3. ÖGL.
Dr. B. n. 2, XI. pr. Va/>am. XXXH. 4.
3) VGL. II. Add. I.
DrB. V. pr. Va/>am. XXXVII. pr. GB. VI. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
