Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Rätts-historia - [31] Nordström, Bidrag till Svenska Samhällsförfattningens Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stadgandet, att dom, fnlld af annan, in Lagman öfeh
Nämndeman, eller oek af den Domare, som i hundar* rätteligen var
tagen, borde återgå, oeb den, hvilken samma dom fallt, bö~
ta tre mark ar.
Om alla de Häradshöfdingen af Götalagame nppdragna^
administrativa värf, äro vi icke i stånd att, med ledning af
Svealagarne, upplysa, åt hvilken hvart och ett nf samma V£rf
i Svea-landskapen blifvit nppdraget.
Ett märkvärdigt exempel förekommer till och med, att
lagstiftaren sjelf synes tvekat, hvilken borde i Svea-landska*
pen öfvertaga en Häradshöfdingen i Göta rike ålagd pligf»
I den af Magnus Ladulas år 1285 utfärdade
Alsnöstad-gan föreskrifves nemligen, det hvar Häradshöfding skulle i sitt
härad tillsätta rättare, hvilka borde skaffa resande deras
förnödenheter. Denna föreskrift, ef ler ordalydelsen endast
passande för Göta rike, finnes också, jemte det öfriga till detla
ämne hörande, upptagen i det sjette bland de vid
Vestgötala-gens yngre kodex fogade tilläggen. Svealagarne upprepa
dcr-emot väl, att sådana rättare skulle Annas u), men förbigå med
fullkomlig tystnad frågan om deras tillsättande.
De flesta af ofvannämnda uppdrag äro dock af samma
lagar Länsmannen eller, som han också kallas, Konungens
länsman anvisade. I allmänhet var det denne, som
sammankallade tinget 10). Denne synes hafva bevakat hundarets an-
15) UL. KmB. IX. 8ioL. KmB. X. VmL. II. KmB. XV.
lö) UL. I. pr. .. II. pr. III. p*. VIII pr.
8mL. |?inB. I. pr* II. pr. III. pr.
VmL. II. f)mB. II. pv. IV. pp. V. pr.
HL. j3m». I. i. III. pr. IV. pr. VI. pr. IX. pr. J(V. Hr N. 0 AAi.
»s. 0I6—844. VmL. I. jvgB. III. nm talar, att tingen sa mmankal iidn
af lin sa by man. Att dessa Husabymän icke voro Länsmän, visar
-samma lags |)jB. X. samt £)gB. XIV. och XVII. j men desse
tjenstc-mäns inbördes förhållande synes i lagen dunkelt.
Länsman omtalas såsom offentlig åklagare MhB. I. XLV. II. IX.
J}jB. XII. £gB. XII. XIII. XXXI.
Länsman egde gripa förbrytare, som intet egde. |jgB. XXI.
Länsman tillsades om ed. |?gB. XXX. Men också
Husabyman kunde derom tillsägas. £mB. XXIX. Till
Länsman eller Husabyman lemnades tjuf. f)jB. X. XTV.
Husnbyman i händer sattes eiinppad dråpare. MhB. I. XXVL I.
II usabyman eller Biskopsman egde vådadråpare tillsäga om sin olycka.
MhB. II. III.
Husabrman eller Boknare lemnades ock tjuf. [)jB. XIX.
|:Kn. xiv .synes visa, att Husabyman egt lägre värdighet än Länsman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
