Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Rätts-historia - [31] Nordström, Bidrag till Svenska Samhällsförfattningens Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■i* nen **). ’ Att, de förre voro berikande ett aiVätidasUde
till lands ocb till sjöss år klart. Men ock endast i deiM»*
mening kunna kamnorna siigas i Landskapslagarae vara
för-pligtade att utrnsta krigshär till lands. 1 ölverensslätmnclse
hlrmed tåla äfven Ur N:s yttranden om skilnaden mellan lijj
ocb lepnng rättelse. Den är lätteligen gjord efter
Uplands-lagens glossarium.
Hr N:s yttrande, det de mot sjökust cn liggande trakter
kanske voro skyldiga att utrusta sjelfva skeppen, ar rec. icke
fullt klart. Innebär det ett tvifvel, huruvida denna skyldiga
bet ålåg 11 a gra menigheter, eller huruvida den al/ig de inuti
landet belägna trakterna? 1 förra händelsen hänvisar rec. dels
på hvad han rörande kyrkogodsens skattefrihet längre fram
skall anföra, der han hoppas öfver allt tvifvel upphöja
menigheternas skyldighet att bygga och uudcrhålla ledingsskepp,
dels p& ett af honom förr 30) allinängjordt Kouungabrcf af är
1368, som för den tiden intygar samma förhållande.
Är äter den sednare meningen Hr N:s, så medgifver rec.
gerna, att intet enskildt lagrum upplyser denna fraga; men han
kan ieke underlåta deu erinran, det sjökustens belastande med
skyldigheten, att ensam utrusta skeppen, synes innebära en allt
för stor ojemuhet i de bördor, som i och för landets försvar
måste bäras.
Efter att hafva redovisat för landskapens fordelning i
smärre delar, Öfver går Hr N. till dessa landskap, i sin helhet
betraktade. Här stallet* Hr N. Helsinge Lagman i bredd med
de i andra Landskapslagar omtalade. 1 tjtigunionde titeln 3>)
yttras deremot: ”det förtjenle en egen undersökning, om
ordet lagman Lär” (i Helsingelagen neml.) ”uttrycker ens
Lagman (?) och om ej möjligen hellre en lagen* man, domare#,”
Hr N. åberopar till stöd för dessa tvifvel ett ställe utur
SiJEart-HÖÖKS erbete: Om Svears och Götars gamla rätt, der det
«ä-ges, att lagmanstinget sammanfallit med häradstinget
på några ställen, såsom i Vermland, Dalarne oeh Gestrikiand,
Helsingland och andra nordliga landskap. Rec. vägar tro, det
Hr N. sjelf, vid förnyad geiiomläsuing af Helsingelagett skall
finna undersökningen så lätt, att han gerna från
framställningen af dess resultat fiikallar rec. Hr Schlyter har i sin
of-van åberopade afhandling, om Sverges äldsta indelning i
landskap 3 *), längesedan anmärkt, det Lagmän i Helsingland sva-
•®) Styrman och roddar c (slyriman ok hasteta alla) 1. c.
BO) Afhandling om Svenska jordens beskattning till och med början
af I7:de århundradet. Upsala, 1852. s. 54.
*0 2: dr a Afd. ». 525 not. 21. 99) S. 40.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
