Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Rätts-historia - [31] Nordström, Bidrag till Svenska Samhällsförfattningens Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kjfUqs corfus juriå cokomd Häustim, anföres eit af Ptfvta
Lbo IV omkring år 849 gifvet stadgande, det tionde endast
borde gifvas åt. kyrkor (vlefres). Aer den heliga döpeken
rättades 24)- De öfriga kyrkor, der döpelsén ieke fiek ske*,
bette mindre kyrkor (tituli minor es). - De vid dopkyrkfcr
Anställde prester kallades redan i sjette århundradet uti
Prank-rike archipreshytevi 29). Reé., som icke nu far fördjupa sig i
kyrkans antiquiteter, måste éluta dessa flygtiga uppgifter, med
den erinran, att doprättigheten snart utsträcktes till kyrkorna
i allmänhet, och alt rec. icke kan påminna sig något i Svenr
M k a författningar befintligt spår dertill, att dop endast i
via-sa kyrkor fått förrättas; men att denna, annorstädes ocb i
Äldre tider, emellan dopkyrkor och andra gjorda skilnad,
bvil-Jken, i länder, der den funnits, väl äfven eftér
doprättigbe-teus utsträckande lemnat flera spår efter sig, hos det högre
Svenska Presterskapet kunnat bana väg för föreställningen on
en vissa landkyrkor tillkommande, högre värdigket: en
värdig-bet, som i Upland naturligast tillädes bundares-kyrkorna.
Hr N. omtalar derefter de häradsindelningar, som afsågo
krigstjenst och skatter. Härom yttrar han, att efter
bamnop skedde företrädesvis uppställningen ocb utrustningen
af krigshären till lands, Folkbär on, som den ock kallade*;
efter sk ep ps la g ocb b a e r, sjörustningen. De mot sjökusten
liggande trakter voro nemligen, enligt Hr N:s uppgift, särskildt
underkastade skyldigheten att förse de för sjökrigen nödiga
skeppen med folk och proviant, kanske oek att utrusta
syelf-va skeppen.
Härvid måste anmärkas, det ckyldigkcten, alt till lands
infinna sig vid laudamäret, för att värja landet emot fiendtlig!
anfall, icke omtalas i någon annan Svensk landskapslag, än i
Södermannalagen (tillägget). Denna skyldighet ansågs hos ett
. krigiskt folk så naturlig, att lagen derom icke lichöfde något
stadga. Allt hvad rörande krigsväsendet i
Landskaps-lagarne förekommer och af Hr N. åberopas, angåc
endast sjörustning27). Folkland och Roden, Httmner oeb
Haer voro . lika för pligt ade att i den deltaga. Men
Folklan-den lemnade dertill, enligt Hr SenLYTEas sannolika förmodan,
de egentliga krigarne 2f); Roden deremot, de egentliga sjo-
C. 48. c. XVI. qo. i Deer.
*6) B interim 1. c. s. 817. På kyrkomötet i Pavia 880 stadgas, att
hvarje plebes skall förestås af eu nrchipresbyter, hvilken icke blott kan
draga försorg om den oerfarna hopen, utan ock noggraiint vaka öfver
de presters lefverrte, hvilka äro anställde vid n» i ml re kyrkor (titulos
min ores.) *7) Vårdhållning omtalas äfven i lagarne.
•®) Stamnbo och krigsmän (hampn, ok stampn). UplL. KgB. X. pr.
Jfr MhB. XII. 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
