Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Rätts-historia - [31] Nordström, Bidrag till Svenska Samhällsförfattningens Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17S ÖFTKR8IGT AF MH NtAkA UTTERATUBIN.
•
gen Öfver Östersjön etter Danska Öarne och sunden. Det för*
ra oroade de stora; det sednare allmogen.
Magnus Ladujlas beskylldes, likasom sedermera den store
tiusTAF Wasa9 för att låna sitt öra åt främmande rådgifvare;
De Svenska magnoterne, då, lika litet som sednare, obenägne
att införa främmande rättsbegrepp, hafva .likväl merendels
velat förbehålla sig sjelfva uteslutande rätt dertill.
Föröfrigt voro Sverge och Norge, både d&
Södermanna-lagen och då den Aldre Landslagen infördes, förenade under
en Konung. Norges despotiska styrelseform väckte kanske
lika mycken oro, som möjligheten att med Norges stora nödgas
dela Konnngens ynnest.
Der funnos således anledningar nog, både till den större
mangd ämnen, som i den. tidens lagar, i jemförelset med de
äldre, upptagas, och dertill, att, bland de nya ämnena v
garantierna emot Konungamaktens missbruk intaga ett så
ntmärkt rum.
De af Hr N. ntur Christophers Landslag anförda
stad-ganden om Lagmans- och Här^dshöfdingeval återfinnas, samtliga,
uti Magnus .Erikssons Landslag, ända till föreskriften, att, då
Konungen, ej var inom landet, den borde taga
Häradsköf-ding, som Konungen det i händer satt. Sistnämnda lag är
dock så vida utförligare, som den bestämmer, att de tvenne,
hvilka å klerkernes vägnar egde deltaga i Lagmansvalct, skulle
vara Kaniker. Deremot saknas i Magnus Erikssons Landslag
alldeles hvad i Christophers säges om Häradsdomaren. Denne
är således tillkommen efter år 1347.
Den sjette titeln: Arfriket. Stdndsforfattningen.
Ko-nttng a försäkran. Rikets Råd. Embetsmännen, innehåller en
rikedom på ämnen, som, hvart för sig, skulle kunna gifva
tillräcklig sysselsättning åt en rec. Ståndsrepresentationens
utveckling har Hr N. uppvisat genom dess särskildta stadier,
hufvudsakligen med ledning af Riksdagsbesluten. Innan
rec. likväl följer lir N. genom dessa, ofta dunkla, detaljer,
önskade han att på ett ställe få samla det hufvndsakliga
af livad Hr N. på flera ställen anfört rörande folkets
representation inom landskapen.* Rec. ämnar likväl hvarken
uppehålla sig med dett representation, som utgjorde en del
af Lagmans, Häradshöfdings m* fl» embetsåUgganden, ej
heller med den, som, i vissa jucfieiella mål, i form- af näåind o.
8. v. egde ruUi. Med afräkning liäraf inskränker sig den
representation, som egde rum inom landskapen, hufvudsakligen
till val och gärdebevillning.
1 Göta lagar, hvilka teckna den demokratiska
författningen i sin fulla, cåa kraft, förekommer af såidan representa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
