Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Rätts-historia - [31] Nordström, Bidrag till Svenska Samhällsförfattningens Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tar ftjelfskrifven Mdsherre: att Konungen af Lydbiskopar tog
så inånga–som houom fallet var, af dem, som i bans rike
bodde, o<*l* andra k Jerker, som honom vore nytte, samt att
tolf egde vara i Konungens råd af Riddare ocb Svenar, ock
ej flera. Slutligen an fe res också Radseden, sådan den i
Chri-8TOPiffiifl fjanddag finnes.
Löftet, att styra riket med inländska man, återfinnes både
i Magnus Erikssons Landslag ock i Södermannalagens nyare
redaktion. Hvad Curistophebs Landslag yttrar, att Konungen
skulle siyra "med sias Råds råde i Sverige**, är deremot ett,
verkligen af unionsförhållandena ioranledt, tillägg. Det öfriga, som
Hr N. i detta moment anfört, träffas oek i Magnus Erikssons
Landslag, ehuru icke i Södermanna lagen.
Sjette och Sjunde mom. Här omtalas Konungens rätt
att förordna tjensteuiäu, län läna och i riket af Gud hafva
högas ta dom öfver alla verldsligii domare, och höra allmogens
käro-mål; äfvensom rätt<>u till ensak, dulgadråp, danaarf och
sak-ören, samt till lydnad och tjenst af alla de i rike hans bodde,
särdeles i laudamäre, land att värja och ej yttermera, utan
deras egen goda vilja. — Allt detta, af hvilket doek intet
förekommer i Konungaeden, öfverensstämmer hufvudsakligen med ofta
nämnda två äldre lagar. Att dessa tillägga Konungen doms-
rätt öfver alla Domare i riket, utan inskränkning till de
verlds-liga, har Hr Schlyter längesedan anmärkt 40).
Genom den nu slutade jemförelsen är rec:s yttrande om
inledningen till 11 r N:s femte titel till fullo styrkt. Fruktan
för de utländska Konungarne kan icke antagas, såsom ursprunget
till alla de försigtighetsmått, de garantier, emot
Konungamaktens missbruk, hvilka i Chhistophers Landslag träffas. Men
hvilket var då deras ursprung?
Det är längesedan anmärkt, blde att Folkungatiden för
Sverge var ett lagstiftningens tidehvarf, och att trettonde
århundradet i hela Europa — från Spanien till Skandinavien —
var utmärkt af en stor verksamhet för samlande, ordnande
och stiftande af lagar.
Att dessa bemödanden ej alltid gjorde behörigt afseende
på det nationella, är en erfarenhet, som tillhör flera länder,
än Sverge. Hit sökte väl många slags främmande grundsatser
sig väg. Spår finnas ju, att äfven här, liksom annorstädes,
den i Bologna, med hela den tidens energi, studerade,
Romerska Rätten blifvit åberopad i Konungamaktens intresse! Sjelfva
lagarne visa spår, att de Tyska feodalgrundsatsema hittat vä-
40) Ju,. Afh. I. ». 82.
riEYjH.
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
