Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den afgöraudc rosten tillhöra dem att maktens verklighet
var hos dem, skenet hos de öfriga slånden 76), utan äfven
att de baudlat derefter. Guristiams bödelsyxa hade
visserligen slagit Svenska Adeln djupa sär; men Reformationen hade
dier upphjelpt den»
Men en plan, som skulle sälla kronan på Adelns makt,
en "ny Calinare-uuion”, mötte frän Carl IX ett motstånd, mot
hvilket den kantrade. Rådet sprängdes. Den högre Adeln
förlorade sin föreningspunkt. Den lägre Adeln oeh ofrälse
stånden följde Carl i faror, der man litligt kände behofvet af
enighet. För hvarje beslut, foid nu tog§, bade man ail vänta
en blodig efterräkning. Man ålog sig alt, alla för en ocb en
för alla, ansvara för det, som skedde. Bönderna fingo på
Riksdagarne en vigt, hvilken de dittills icke baft 7Ö). El t stort
steg togs härigenom till jemnande af ståndens makt; — men
detta verk af fruktan, icke af grundsats, kunde ännu
försvinna med den laudets slällning, livar» alster det var 77).
Det var ej representalionens under 16;de århundradet vunna
utbildning, det var Carl 1X:s seger, som hindrade detta, och
gjorde, att de ofrälse stånden icke mera, i samma uiening,
som de förr så ofta varit, blefvo ett blott bihang till Rådet
och Adeln: alt ålmiustone Prester och Borgare, jemte Adel,
blefvo kallade, först till.de Utskott, hvilka i sjelfva verket
åren 1613, 1020, 1650, 1631 och 1632 ™), samt i Mars
1634 företrädde Rikscus Ständers ställe, och, efter 1634 års
Regeringsform, egde alt, jemte Riksens till redogörelse
samlade Embetsmän, i vissa fall afgifva Sländernas belänkande 7*),
ocb sedan till det under 1720 års rcgime sa mäktiga Sekreta
Utskottet" 80) samt till den deputation, som bcslämde
Radsförslagen. Böndernes lid skulle ock kouiuia. Nu omtalas (1627 och
1634) gemena Allmogen, likasom 1568 gemena Ständer.
74) Ännu 1719 ansåg sig Adeln ega votum deeisivum i riket. Gbmb»,
Teckning af Sverge från Carl XII till Gustaf Iil. 8. 49.
75) Yttrande inom Adeln år 1664. Adlersparre, Historiska
Samlingar, 3. s. 362.
76) Utöfniugeii var till en början någon gång visserligen sådan den
kunde väntas af män, hvilka hastigt kommit till en icke anad makt
och förut lidit mångfaldigt förtryck. Jcmför berättelserna om 1897
års händelser i Arboga. De offers klagan, hvilka i Adelns privata
fängelser och under dess tortur (Gei ter Sv. F. H. 5. s. 460)
fÖrsmäk-tade, hördes ej långt.
77) Meniga Krigsfolkets Ombud, hvilka 1598 tillkallades,
forsvinna, såsom det synes, med år 1598.
78) Geuer, 8v. F. H. 3. ss. 59 — 40, 44, 45.
79) 1660 uppliäfdes detta Utskott.
6°) Redan 1634 i Juli förekommer ett sådant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
