Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Rätts-historia - [31] Nordström, Bidrag till Svenska Samhällsförfattningens Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tioner vida längre, oeh uti högländerna kar man ännu i våra
dagar tillgripit v nid iamma och upprörande utvägar till dess
afskaffandc. 1 Frankrike hade detta system väl redan låugt
före Revolutionen Lill en stor del blifvit utbytt emot det,
som har ofvan i andra rummet är omförmäldt, och
nedan-fore skall närmare beskrifvas 8i), men fanns dock qvar
ända till Revolutionen, da det allmänt afskaffades; hvarefter
ordningen, att arbeta på dess npphäfvande, nu kommit till.
Tyskland, der arbetet äfven som bäst pågår. Det andra bland
ofvaanämnda systemer, äfveuledes nära besbigtadt med
lifegen-akapen, karakteriseras deraf, att jordlegan utgöres i en visa
andel af den verkliga bruttoafkastuingen; samt att
jordegaren antingen helt och hållet, eller till en viss del,
anskaffar det till jordbrukets drifvande nödiga kapitalet —
utsäde, verktyg, materialier till dylika, dragare, o. s. v. 8&).
Dessa båda systemer hafva en märkvärdig likhet. Euligt det
första anses den högsta arbetsprestation, som legotagaren kan
åläggas, i allmänhet icke böra öfverstiga hälften af dess
tid, d. v. 8. tre dagar i hvarje vecka *6). Enligt det sednare
anses ock vanligen hälften af bruttoafkasluiugen vara det
högsta, som kan legotagaren affordras 87). Det tredje bland
84) Glivier dr Sbrres, Sbicneor du Pr adel , Le Tkeatre
d^Agricul-iure. Rouen, 1(135. 4:o. s. 83—54. Jones 1. c. s. 90, der de
särskilda uppgifterna, huru stor del af hela Franska jorden sköttes af
Jfe-tayers, finnas intagna. Enligt några uppgick denna del till fyra
sjundedelar; enligt andra till fem sjettedelar, ja till sju åttondedelar.
W) Detta är ej heller obrukligt i länder, der det 81aviska systemet,
heldst med inblandning af andra, t. ex. med tillägg af åtskilliga
natn-ral- eller penninge-prestationer till arbetet, är eller varit rådande,
såsom i Danmark, Polen, flcrestädes i Tyskland. För Danmark kan
ses Maivdix, Dansk Landvccsensret, som likväl upplyser, huru i
sed-■are tider blifvit vanligt, att eftergifva hela städjan, eller en del
deraf, emot det landbon åtager sig att förse gården med besättning och
inventarium. — Om Polen se Burnet. View of the present state of
Poland. (1807).
86) Om Rysslands lifegna: Possabt, Das Kaisertkum Russland. I.
i. 177. I en stor del af Ryssland är arbetsskyldigbeten föivandlad till
penrangafgift. I Österrike är ock 3 dagars arbete i veckan det
högsta, som Mtobothpalenterna tillåta att ålägga en besutenhet. Springer,
Statistik des Oesterreichischen Raiserstaates. I. s. 310. Dock utgöras
i Österrike, jemte arbete, åtskilliga andra prestationer. Om Polen
kan läsas i Burbiet. I Lif land och £ stland får högst två dagars
arbete i veckan affordras de frigifna. I Grusiska provinserna utgöras
ett dagsverke i veckan och en sjundedel af afkastningen. Jones, 1. c.,
der mera härom kan inhemtas. Den uppgifna regeln är gammal, såsom
för Tyskland upplyses af Antoh, Geschichte der teutsehen
Landwirtk-sehaft. 1: s. 76, 81, 324; 2: s. 188; 3: s. 142, och i allmänhet
af Jones, 1. c.
87) På några ställen i Italien betalas dock ända till två tredje-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
