Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Rätts-historia - [31] Nordström, Bidrag till Svenska Samhällsförfattningens Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej i ett ögonblick 9/ ej inom några fa år, den fruktansvärda
böjd, den vid nyssnämnda tid uppnått. Det, som då
framträder såsom lag, bade under det föregående århundradet
utan tvifvel varit föremål för de storas verksamma ocb ihärdiga
bemödanden, och — man kan ej misstaga sig derpå — det
var envisheten af de fördomar, hvilka den Svenska
allmogen ställt emot de nya förbättringarne, som tvang till
försöket, att genom Aristokratiens sjelftagna lagstiftaremakt bryta
detta motstånd. Men, om äran af dessa i Sverge nymodiga
begrepps införande sålunda icke kan tillerkännas det femtonde
århundradets magnater allena, så blir det derföre icke mindre
märkvärdigt, både att mer än ett århundrade fordrades, innan
det obetydliga frö till ändring af den gamla landborätten, som
i Östgötalagen träffas, i lagstiftningen vidare utvecklades, ocb
att den första hälften af femton ie århundradet på en gång
erbjuder en sådan rikedom af upplysningar om andan af
denna förändring. Man ser det bruk de Svenska magnaterne
gjorde af den fördelaktiga ställning de, genom Konungens
vistande utom landet, vunnit. — — Men handlingarne må tala.
Läsaren behagade från det föregående i minnet återkalla
beskaffenheten af landbons förhållande till husbonden, sådant
det i Landskapslagarne och i Magnus Erikssons Landslag
fram-ställes.
Till de af ålder omtalade landboprestationerna lade
lagstiftningen , i början af femtonde århundradet, följande:
l:o. ökad dagsverksskyldighet, hvilken nu jemväl
framställ es såsom gällande för hela riket.
1403 års Stadga är icke lätt att förstå; men i
Vexiöbe-sluten af år 1414, samt i det odaterade, till Eriks afPomern
regering hörande, Skarabeslutet 115) omtalas denna skyldighet
klart. Vexiöbesluten fastställa den till åtta dagsverken om
å-ret. Skarabeslutet föreskrifver tolf, bland hvilka sex med
dragare. Uti Vesiöhesluten stadgas, att dagsverkena å
husbondens kost ll6) skulle utgöras.
2:o. En afländes (utom landet, d. v. s. lagsagan,
utsträckt) resa årligen för husbondens räkning 117).
Samtliga finnas hos Hadorph, vid Bjaerköarätten.
116) 1474 års Kalmarerecess, §. 12, bjuder tvärtom, att
dagsverkena, hvilka äfven här utsättas till åtta, skulle utgöras å tandbons
egen kost. Samma Ilecess upplyser ock, i §. 5, att denna taxa
endast angick aflägsnare landboar. Der talas nemligen också om: ”Gode
Mäns landboar, som lågo vid deras Sätesgårdar och gjorde deras
idke-liga dagsverke dertill.”
117) Också påbuden 1414, och i Skarabeslutet, samt ytterligare
1474.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
