Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bygga gården, men visa dock, att de hus, han byggt eller
ärft, voro hans egendom, den han vid flyttning egde bortföra.
Södermannalagen ålägger honom likväl hembudsskyldighet.
Landbos skyldighet att underhålla de bygnader, hvilka tillhörde
egaren af jorden, omförmäles ock i de gamla lagarne ganska
lösligt 1I2). Enligt en uppgift113), den rec. anser tillförlitlig,
lar, i en handskrift af Magnus Erikssons Landslag, JB. XXX
flocken innehålla det stadgande, att landbo skulle åter
ant-varda så goda hus och gärdesgårdar, som han emottagit,
hvar-emot de öfriga handskrifterna härom intet lära innehålla. Det
sistnämnda förhållandet inträffar också med den, rec. nu haft
tillfälle att begagna; och rec. vågar derföre, till dess en
kritisk upplaga af bemälda lag fullständigt utreder frågan, äfven
anse hvad Bagvald Ingemundssons öfversättning i berörda
afse-ende innehåller, såsom föranled t af en intcrpolation.
Det nu är sagdt utgör hufvudsumman af de äldre
Svenska grundsatserna om jordegares och landbos inbördes
forhållande. Dessa grundsatser hafva sedermera mycket förändrat
sig; mindst i lagen 114)9 men så mycket mer i det verkliga
lifvet. Det torde ej sakna intresse att veta, hvilken tid i
detta afeeende kan gälla såsom vändpunkt.
Rec. skall, så vidt han förmår, söka att uppvisa denna.
Det fjortonde århundradet såg i Sverge träldomens
afskaffande: det femtonde var nära att bevittna denna
träl-doms ersättande med lifegenskap. Den förstnämnda stora
förbättringen i samhällsskicket var Christendomens verk: den
derefter följande faran var frukten af de Svenska magnateraes
bekantskap med en främmande civilisation, hvars lyten äro lättare
att tillegna sig, än dess företräden. Det var den Tyska
ståndsprincipen man försökte använda, äfven på förhållandet mellan
jordegare och landbo.
Men den fara, hvars tillvaro under det femtonde
århundradets böljan kan genom officiella handlingar styrkas, hann
i**) VGL. II. FB. XXXVIII. HL. JB. XI: 2.
113) Lindblad, Om skyldigheten att bebygga, underhålla och häfda
boställen samt andra hemman, som innehafvas under besittningsrätt.
Upsala 1834. s. 4—5.
U*) 1734 års lag, JB. XVI: 2, nämner afrad eller annan årlig
skatt ocb tuuga, i stället att de gamla Svealagarne ocb Landsla-»
farne endast omtala afrad. Emot det sista yttrandet knnna bvarken
beropas UL. JB. XII. pr. ocb SmL. JB, XI. pr., eller MELL. JB.
XXVIII. ocb Christofhers LL. JB. XXII: 1. Hvad der säges, om
det af jorden bör utgöras, om skylder, eller om tunga, afser utskylder
till det allmänna, och till den lilla kommunen, byn, ej till eganden.
Uti JB, XVI: 6 af 1734 års lag stadgas ock: vLeger man ut9 eller till
lego tager 9 gods oeh gårdar med vil kor ; råtte sig å båda sidor efter
thrt, som aftalt är.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
