Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Rätts-historia - [31] Nordström, Bidrag till Svenska Samhällsförfattningens Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf Roos, först d. 15 santma månad ocb år, Bogesund 15e).
Ej heller gåf v os alla dessa förläningar genast såsom ärftligä
man slän. Pehr Brahes förläning af d. 19 Mars 1562 gafs på
be-baglig tid, ocb utan något omtaladt sammanhang mellan forlänin*
gen och Grefvevärdigfaeten; Svante Stures är val gifven till
hans ”Grefvestånds underhåld”, men utan att arfsrdtten utstakas,
och med förbehåll för Konungen, att framdeles, när dess
lägenheter kunde lida, denna efterlåtelse vidare ratificera och
stadfästa, när Välbite Grefve hade ingått den konstitution och
de artiklar, som Konungen för honom hade ställa låtit. Det
i Palmsköldska samlingarne befintliga, odaterade brefvet för
Gustaf Roos omtalar dcremot Bogesund ra. m. såsom skänkt
Roos och hans efterkommande barn ocb arfvingar till evärde*
lig egendom–deraf Grefve Gustaf desto bättre sitt Gref-
vestånd måtte och kunde underhålla.
Trettonde och fjortonde titlarne handla om de
Andeliga, före och efter reformationen.
I böljan af trettonde titeln förekommer en berättelse om
Thorkel Knutssons försök, att till någon del inskränka
kyrkogodsens skattefriheter, ocb om dessas bekräftelse i hela sia
vidd, år 1305, af Birger.
1 detta ämne, der Hr N. synes missledd af Botin, torde
klarhet och korthet bäst förenas, om Kyrkans allmänna
Privilegier, (bland hvilka äro de af Birger, år 1505, gifna),
och de för vissa kloster, stift o. s. v. utfärdade, hvart
slag för sig, särskildt framställas.
Först om den förra klassen.
År 1200 frikallade Sverker II kyrkornas hus och jord
från Kungliga utskylder. 1219 förnyades frikallelsen af »Iohan
I, med tillägg, det ’*sakcr, der falla kunna på” kyrkornas
”grund, prestagårdar eller deras landboar, skola ganskeligä
böra till Biskoparue i b o ta mål.” I Privilegierna af d. 29 Juli
1281 förmäler Magnus Ladulas först, det lian vid sin kröning
frikallat allt kyrkogods i riket från alla konungssaker och
rättigheter; dock så, att de gods, hvilka kyrkan efter Telge
möte (1279) förvärfvade, sknlle till den öfvergå ”med sin
tuniga.” Derefter tilläggcs, att Konungen nu ”förunnar kyrkor
och kyrkans personer allt deras gods, löst eller fast, som i
kyrkors namn innehafves, vare sig domkyrkors éUer
soknakyrkors, med åhoende hjon, ehvad de (godsen) sköttes af fogdar*
landboar, hyresmän eller stubbekarlar IÄ7), alldeles lediga från
156) Tukeld, Geographi öfver Sverge, 8 Uppl. 4: I.s. 178. I
Palm-skttldska Samlingen finnes Brefvetmed anteckning: ”o datera dt till 11502.”
157) I den gamla öfv ersättningen nti Sv. IK, N» I7å9, återgifvas
itufuilini orätt med stubbekarlar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
