Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Rätts-historia - [31] Nordström, Bidrag till Svenska Samhällsförfattningens Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
«fi konungslig rått och atta Konungs saker, äfvensom frän dm
utskylder, som vanligen kallas skeppsvist, spannamale, ättargäld,
ledungslame, tallior 158), gärder, och alla pålagor eller
skatter, som äro eller blifva egendom eller personer ålagda, ehvad
de må kallat, alldeles så, som vore de här, hvar for sig med
sitt namn, uppräknade”
Derefter tillägges: l:o att detta skall tagas och forslås
allmänt, äfven om det, kyrkorna efter Telge möte forvärfvat;
hvaremot allmänna lagens föreskrifter böra gälla i
afseende på bvad bädanefter kommer i kyrkans ego.
2:0 att alla penningesaker, bvilka på förstnämnda gods falla,
endast af Biskoparne och deras ombudsmän skola uppbäras,
ocb skall detta äfven gälla, när edsöre bry tes, med
förbehåll, att den brottslige icke må fred njuta förr, än målseganr
den beder för honom.
Af Birgers Allmänna Privilegier finnas tre exemplar, det
ena gifvet d. 8 Mars 1504, de tvenne andra, d. 28 Mars
130$; men olikheterna angå ej de nu i fråga varande
punkterna, ocb vi behöfva dermed ej uppehålla oss. Dessa
Privilegier förunna kyrkor och kyrkans personer allt deras gods,
löst eller fast, som med sin tunga kommit i deras hand, oel
a kyrkors nanm , vare sig domkyrkors eller soknakyrkors, utom
kyrkans gamla besittningar, innebafves, med åboende hjon -—
— — — 15ft) lediga från all Konungslig rätt och
Konungssn-ker, äfvensom från de utskylder, hvilka allmänneligen kallas
ledungslame, skepps vist, spannamale samt ättargäld, och
andra gärder, tallior, pålagor eller hvilka skatter som heldst,
de der äro eller blifva egendom eller personer pålagda,
e-bvad de må kallas, alldeles så, som vore de här, hvar för sig
med sitt namn, uppräknade.–-Derefter tillägges, i
afseende på sakören, ett alldeles lika stadgande, som det utur
Maghus Ladulas’s Privilegier redan anförda.
Såsom jemförelsen mellan de båda meddelade utdragen
visar, innehåller det utur Birgers Privilegier anförda icke
nigot annat nytt än en försäkran, att den jord, kyrkan mellan
åren 1281 och 1304 eller 1305 forvärfvat, skulle njuta
samma frihet, som Magnus Ladulas för den äldre egendomen
redan medgifvit; och Hr N. har i dessa Privilegier, de enda
allmänna, som han åberopat, intet stöd för sitt yttrande, att
s ersonella, dels reella. 1281
voro de i Frankrike ännu blott kända, såsom till feodalherren utgjord*
afgift er. Sednare bJefvo de en kronoutskyld.
i**) Lika nid 1281 års Privilegier. _ _
ordinarie afgifter, ej mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
