Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Mathematiska vetenskaper - [32] Abel, Oeuvres complètes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•eh erhöll 1823 af regeringen ett årligt understöd, att
fortsatta sina studier vid Akademien. Det var vid denna tid, som
A. först uppträdde såsom Mathematisk Förf. med flera
afhand-lingar i Tidskriften ”Magazin for Naturvidenskaberna’9, samt
något sednare med sin särskildt utgifna märkvärdiga ”Métnoire
sur les éqnat. xdgebt\, ou on démontre Vimpossibilité de la
resolution de Véquation générale du åiiéme degré” Ar 1825
anträdde ban, understödd af regeringen, en utländsk resa till
Berlin, der ban gjorde Crelles bekantskap; ocb det var,
enligt dennes egen utsago, hufvudsakligen värdet af fle talrik*
afbandlingar, hvilka A. redan hade fördiga, som bestämde
honom (Crelle) till utgifvandet af den ännu fortgående 99Journal
pir die reine und angeivandte Mathematik99 Från Berlin
be-gaf sig A. till Paris, der* han stadnade till Jan. 1827,
hvar-efter han anträdde återresan till fäderneslandet. Utaf alla
Ma-themaUci, hvilkas bekantskap han i Paris gjorde, vill det sy-*
nas som han högst värderat Cauchy, om hvilken han säger i
ett bref till Utgifv. af närvarande arbete, hvilket finnes iufördt
å slutet af 2: dra To men: ”M:r Cauchy est celui des
Mathéma-ticiens, qui sak le mieux comment les Mathématiques pour le
moment doivent étre traitées99
Man har ofta bos oss haft tillfälle göra deta anmärkning
med ntmärkte män, att de varit både förr oeh allmännare
kände, samt högre värderade i främmande länder än i sitt eget.
Så var med säkerhet äfven förhållandet med A. Ty huru
hade det väl annars varit möjligt, att denne ovanlige man, som
genom sina skrifter tillvunnit sig hela den lärda verldens
enhälliga beundran; om hvars arbeten Fuss i Petersburg yttrar,
9,quU en a été ravV9; om hvars Elliptiska funktioner Gauss i
Göttingen skrifver till Crelle : ’"Mit A* m9a préoenu au moins
d>un tiers. Dans sa déduction il a mis tant de sagacité, de
pénétration et dHélégance, que je me crois dispensé de la
ré-daetion de mes propres recherches99; om hvars rigorösa
deduk-tion af transformations-theorfemerna hnns egen litterära
med-täflare Jacobi i Königsberg gifver det for båda hedrande
yttrandet: "elle est au-dessus de mes eloges, comme elle est
au-dessus de mes travaux99; om hvars undersökning af de till hans
minne uppkallade ABEL9ska transeendenterna Legendre säger;
99je n9ai aucune idée des moyens que vous avez pu employer
pour vaincre de pareiUes difficultés. Quelle tete que celle (Tun
jeune Norvégien99; om hvars bevis för omöjligheten af en
ge-nerel solution af Algebr. equationer af högre grad än den 4:e
samme Legendre faller det omdöme: "elle sera généralement
regardée comme la plus grand découverte9 qui restait a faire
dms analys?”; om hvilken Crelle i sin nekrolog yttrar: "s*U
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
