Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eét été contemporain de Newton, celtii-ci aurait dit de hii ce>
qu’il disait de Co tes: s9il avait vécu plus long-temps, noué aurions
pu apprendre encore heaucoup de lu?9, och på ett annat ställe
i samma nekrolog, att han var Mun de ces étres rares, que
la nature produit a peine une fois dans un siecle99; — huru’
hade det väl annars varit möjligt — saga vi–att denne o-
vanlige man, efter sin återkomst till fäderneslandet, af Norska
Styrelsen fött afslag på den ansökan han gjorde om en
ordi-narie Lärarebeställning vid Ghristiania Universitet. Gerna
med-gifves, att, om A. fått lefva, han utan tvifvel i sitt eget
fädernesland ieke kommit att sakna framtida befordran ocb
utmärkelse; men innerligt beklaga måste man, att detta icke
hann ske, innan han dog. Då hade man alldrig i en
Fran-sysk Journal fått läsa den med sanningen icke
öfverensstäm-mande uppgiften: ”Abel est mort dans la miserc’% ej heller
hade Crelle i sin nekrolog haft att omtala, huru som kort
före A:s död "plusieurs Membres de VAcadémie royale des
sciences de Paris s9addresserent au Roi de Suhde pour tenga~
ger a appeler a Stockholm cet homme dis ting ué99 Man ser
e-mellertid häraf, buru man utomlands upptog A:s uteblifna
befordran.
Såsom Mathematiker förtjenar A. onekligen att räknas
bland de mest utmärkta af första ordningen, och det kan i
vissa afseenden sättas i fråga, om i sednare tider någon gör
honom främsta rummet stridigt. Åtminstone tror ref. för sin
del, att den rena Mathematikens historia ej kan uppvisa någon9
sem med en så genomträngande skarpsinnighet liksom uttagit
innersta kärnan af de ämnen, b varmed han sysselsatt sig.
Detta omdöme skall ej jäfvas af någon, som med allvar studerar
t. ex. A:s Afhandl. om Algebr. eqoat:8 solution (Tom. I. N:o
2, Tom. Q. N:o 15), eller hans undersökningar om de ElUpti
funkt. (Tom. I. Niis 13, 13, 14, 21; Tom. II. N:o 14), eller
hans "Mémoire sur qnelques propriétés génércdes d9une etc”
(Tom. I. N:o 15), om hvilken Legbndre så träffande säger,
att den "occttpe peu de place9 mais contient un grand nombre
de cheses99 Hvad framställningssättet beträffar, är det fS,
hvilka i reda, bestämdhet och verklig elegans kunna med
honom jemföras. Det är visserligen sant, att flera af hans
af-handlingar, t. ex. just de nyss citerade, äro ganska svåra;
men svårigheterna härröra icke fråu några framställningssättet#
brister — såsom någon gång onekligen är fallet med Laplace,
Poisson m. fl. — utau de ligga i sjelfva ämnets generella oeh
abstrakta natur.
Det skulle tillhora en tidskrift af långt mera speciel
natur än denna, att i detalj redogöra för innehållet af d$t ut*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
