Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vetenskapsgren lem na t pressen i vårt eget oeh bröcir^riket; så’
torde i en Tidskrift, som önskar kunna lemna en särskild
uppmärksamhet åt undervisning ock uppfostran, med dess
litteratur, en fullständigare, fast sen, redogörelse för ett sa dan t
arbete knappast behöfva förordas. Sjelfva den fråga, hvilken
här afhandlas, kan, såsom en bland samhällets vitalfrågor,
bland oss vara hvarken ny eller oomtvistad. Ur våra egna
äamhällsbehofver, ur den pedagogiska vetenskapens allmänna
bvälfningar, hafva framgått de mest olika åsigter, som,
uttalade i kommitteers och enskildes arbeten samt i
reorganiserande af gamla och inrättande af nya läroverk, både a
theo-retisk och praktisk väg haft tillfälle att pröfva sin styrka
eller svaghet. Vid skärskådandet af dessa akter och med
erkännande af det mogna och välbetänkta, som här och der
förekommer, kan man likväl ej inför sig neka, att denna
pröf-ning ej varit nog omfattande eller djupgående. Den bar varit
inskränkt i det fall, att den nog ensidigt rigtat sin
uppmärksamhet på undervisningen, förglömmande att denna är blott en
del af uppfostran; ytlig åter har den varit i det fall, att den,
sysselsatt hufvudsakligast med läroverkets yttre indelning och
dess särskilda delars inpassande i livarandra, nästan alldeles
forglömt dess inre och väsendlligaste förhållanden, såsom det
mellan lärjunge ocb lärare och denne sednares bildning för
kallet, hvarmed dock all läroverksförbättring borde begynnas.
Om vi nu härtill jemföre uppfostringsväsendets ställning i vårt
fosterland och de länder, der man, i fullt medvetande om dess
djupa betydelse, egnat detsamma en oaflåtlig vård och
uppmärksamhet; så visar stg snart, att vi ännu kafve ett godt
tfyeke qvar af vägen, innan yi hunnit till den grad af
utveckling, hvartill dessa, under vej^nde kamp, bragt denna
vigtiga angelägenhet. Eller skulle väl någon vilja påstå, att våra
läroverk, både med afseende på organisationen samt skärpan
oeh omfånget af den i dem meddelade undervisning, redan nätt
sin högstia tillbörliga utbildning? Dock — för tillvaron af en
sådan belåtenhet, må man ej hysa den minsta farhåga, ty
dertill hafva deras verkliga eller påstådda ofullkomligheter för
ofta blifvit laggda för allmänhetens ögon. Mera fara torde
vara for handen, att dessa gamla läroinrättningars fortjenster
varda alldeles förgätna för de bländande löften, hvilka de ofta
nog utkommande reformförslagen afgifva. För att nu se, hvad
som i våra beståndande läroinrättniugar eller deri äskade
föran dringÄr är det väsendtliga och maktpåliggande, är eq nog-
Srann kÄnnedom om nppfostringsverkets ställning i de stater,
er det för näryaiande nått sitt största flor, oundgängligen
nödvändig. Det är godt att äfven en gång se saken i sin verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
