Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Pedagogik - [33] Bugge, Det offentlige Skolevæsens Forfatning i adskillige tydske stater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
acra «i*a Ifiramk. Ingen stat har mera experimenterat mtA
skolordningar; ty sedan 1804 hafva ej mindre fin 6 sådana efterföljt hvaran**
nan. Missnöjet med en sådan planfabrikation Sr och allmänt inom lan*
det; man tyckes tvifla om att någonsin få denna sak på rediga fotter»
Emellertid fann Förf. Folkskolan i ypperligt skick, som han tror,
derföre att den var mindre åtkomlig för innovatörerna, och Lärdomsskolan
äfven i god ordning, hvilket han tillskrifver den mängd duglig* lärare,
som en IViethammkr och Jacobs åt den uppammat. Den ^sediiaste
skolordningen, af år 1836, var egentligen beräknad på den
tcchniskabildningens upphjelpande. Alla högre Borgareskolor förändrades under
namn af industri- och landthushållningsskolor till techniska instituter,
och för besparings skull befalltes, att icke allenast Elementarläroverkens,
utan äfven Gymnasiernas lärarekrafter derföre skulle tagas i anspråk, de
förra för att grnndJägga, de sednare för att understödja
undervisningen i dessa anstalter. I följd af 1856 års skolordning är bildning
och uppfostran: A. Med hänseende till olika ändamål: 1.
po-p-ulär, 2. rent vetenskaplig och 5 technisk, hvilken sednare
står emellan och förmedlar de förra rakt motsatta arterna och således
blir: 5 a. tcclinisk t-populär och 3b tecliniskt-vetenskaplig.
Dessa sista båda underafdelningar skilja sig åter i a) industriel ocn
b) landtekonom isk uppfostran. B. Med hänseende till alika
bildningsgrader blir den åter: a) Elementarbildning, ifrån 6
— I2:e k 13:e året; för N:o I: Folkskolan, för N:o 2: den s. k.
Latinska skolan. I dessa båda slag af skolor skall grunden läggas till
N:o 5 genom linear- och orna mental teckning samt undervisning i s. k.
allmännyttiga kunskaper, b. Gy ninasialbildni ng, som omfattar:
för N:o 1: Söndagsskolorna, hvilka upptaga ynglingens 15—18:de år
och gå parallelt med den tid, andra ynglingar med annan bestämmelse
tillbringa i Gymnasiet eller de techniska skolorna; för IV:o 2 det
egentliga Gymnasiet och för lV:o 3 Landthushållnings- och Industriskolorna,
nemligen för 3a i förening med realundervisning vid en populär
Söndagsskola och för 5b i förening med realundervisning vid ett
Gymnasium. c) Lycealbildning med 2 linier, neral. för l\T:o 2 det
egentliga Lyeeum och för N:o 5 de polytechniska skolorna, d) Den
fulländade vetenskapliga bildningen, dit blott de bildningslinier
nå, som hafva sin rot i Latinska skolan, sönderfaller i det egentliga
Universitetsstudiet för linien N:o 2 och den Techniska högskolan i
Mun cl) c n med sina 8 lärostolar, för linien IV:o 5 med dess hitgående
afdelningar, hvartill ytterligare kommer Kongl. Akademien för de
bildande konsterna, dels såsom architekturskola, dels såsom ren
konstbildningsanstalt. Detta må vara nog för att gifva ett begrepp om det
agendomliga i Bayerns offentliga uppfostringsväsende, som dertill i sitt
inre, i afseende på disciplin, läroämnenas fördelning, de klassiska
studiernas förhållande till de reala m. m. s., erbjuder en mångsidig
crfa-renhet jemte tillfälle till en lärorik jemförehe med våra egna
läroverks-inrättningar. ”Den allmänneliga ide”, säger Förf., ”hvilken ligger till
grund för denna systematisering, ehuru i sig sjelf god, synes dock just
i sin stränga ordning innebära fröet till upplösning, emedan den ej är
utgången ur en fri och af administrationen blott visligen befordrad
utveckling, och emedan vid utförandet, dels vissa felaktiga åsigter synaa
hafva insmugit sig, dels ock sjelfva planen, för stor för landets
krafter, nödgat a*t tillgripa åtskilliga surrogater, som ej annat kunna än
Éienligt inverka både på det hela och dess delar.” — De
Wilrtem-bergska läroverken, fritt utbildade ur inre och naturliga förhållanden,
bära ej spår af denna aprioriska organisation, som vi sågoså starkt
framträda i Bayern, Om Folkskolorna, hvilka har som i öfrigaTy&ka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
