Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Tham, W. Om Adelskapets upphäfvande i Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rätt, att kalk prester i den socken, der residenset låg, och i
de Öfriga, så vida mindst hälften af de tiondegifvande lydde
under Grefskapet. d) Birkerättighct, eller rätt att
tillsätta domare i den lägre instansen inom det distrikt, der
Grefskapet låg 8); vad från dess Birkedomare skulle gå till
Högsta Domstolen, e) Skattefrihet, med få undantag, for
residenset och ett visst qvantum underliggande bondhemman •);
för öfriga hufvudgårdar skulle blott utgöras rustljenst; afven
åtnjöto deras underhafvande inskränkning i
utskrifningsskyldig-het. f) Jagt- fiske- och vrakrättighet, samt rätt att
begagna all malmtillgång inom sitt gods. g) Hals och Ha and
med Si g t och Sagefald öfver sina underhafvande. h) Rätt
att sjelfva uppbära och erlägga alla kontributioner,
besörja utskrifning, hafva uppsigt öfver vägar m. m. som
annars hörde till Amtmannens befattning, i) Grefskapet kunde
slutligen ej för gäld, utom till Konungen, beläggas med
se-qvester, än mindre säljas utan descendenters hörande och
Kungligt tillstånd, ej heller förverkas, utan genom crimen lce~
sce, i hvilket fall det sknlle öfvergå på en annan linea af
huset. — Baronernes privilegier innehöllo ungefär detsamma,
utom att det skattefria qvantum af jordagods var mindre 1#),
och bergsbruksrätten inskränkt. Den lägre adeln hade till en
del samma rättigheter, med de inskränkningar i skattefrihet
ocb Birkerått m. m., som godsens mindre vidd måste
medföra.. För sina personer lydde de under öfverhofrättens
doms-rätt; från deras egna Birkething, der de hade rättighet till
såd«na, vädjades till Lagthinget.
Med alla dessa privilegier vann dock adeln i Norge icke
fast fot. Betydlig förmögenhet synes den alldrig hafva egt,
om man undantager Grefskaperna; den möttes ej af någon
väl-vilja i landet, ty den påminde genom sin härkomst mer eller
mindre tydligt om Danskt öfvervälde; ofta nog drogo sig de
slägter, som en tid försökt sin lycka i Norge, tillbaka^ till
moderlandet; ej heller gåfvo de politiska förhållandena
mycket tillfälle åt adeln att omgifva sig med ärans glans, ty af
denna skördade Norge, såsom lydland, mindre, än af lidanden
och förluster; än mindre medgaf denna landets underordnade
stiUlfing, och^ela statens författning, att, såsom i Sverge, ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
