Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Tham, W. Om Adelskapets upphäfvande i Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alternativet anfördes dek de skal, som Kommttteen framaiallt
för sakens afgörande så som förr, dels osäkerheten att löftet
blefve uppfylldt, emedan omständigheter Lnde göra det
omöjligt eller orådligt, särdeles i fall af Konungens död; A andra
sidan åberopades de skäl, som Kommitteen sjelf gifvit vid
handen derför, samt säkerheten att, om Konungen skulle dö,
hans Son skulle uppfylla hans löfte. Debatten var liflig, och
q utan bitterhet så väl mot styrelsen, som mot förmenadt
Svenskt inflytande p& densamma» Sedan man beslutat Sl) att
votera Öppet och mundtligt, afgjordes genom dubbla
voteringar, först, att första alternativet förkastades, med 35 röstur
mot 21; och sedan, att del andra antogs, med 55 röster mot
3. 1 Lagthinget, som den 9 Maj företog Odelsthingets beslut,
debatterades äfven länge, och med ungeför samma skäl åx) mse
sidor som i Odelsthinget. Derefter afgjordes först, med IX)
röster mot 8, att ett beslut om saken skulle fattas vid detta
Storthing; slutligen voterades om Odelsthingets beslut, puukt
för punkt, och alla dess §§. antogos mot 1 röst; och
lagförslagets expedierande beslöts.
Den 12 Juni erhöll Storthinget en Kongl. Skrifrelse af
d. 2 s. m. af innehåll: att Storthinget genom sitt beslut om
adelu, mot Konungens råd, orättvist fråntagit en ej
betydande samhällsklass dess rättigheter utan ersättning, och tagit ett
för tiden vådligt steg, i det att det afvikit från den
monar-chiska principen, som ligger till grund för Norges» såväl tom
för alla öfriga Europeiska statsförfattningar; i alla Europa*
stater finnes en adel med mera eller mindre makt; i alla
anses den såsom ett nödvändigt moment i monarcbien; i alla
måste Norska Storthkigets beslut illa anses, såsom orättvist,
oeh med författningen ej ofverensstämmande. Det kunde
kon-seqvent leda till anspråk mot alla slags privilegier i staten,
äfven borgerliga. Af dessa skäl föreslås, att Storthinget I) straxt
erkänner den princip, att en skadeersättning skall tillstås de
adliga familjer, som blifvit lidande genom sina privilegiers
af-skaffande; 2) auktoriserar Konungen att stifta en adel i
Norge, för att belöna dem, som gjort sig förtjenta af staten.
Denna skrifvelse remitterades till samma Kommitté, som
förut behandlat frågan om adeln; dess betänkande föredrogs i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
