Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Theologi - [36] Strauss-litteraturen inom Sverge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Och q Christendomen allena gäller denna notsiigeko. Det
är denna tidens förstörande tand, som äfVen inom den andliga
verlden fräter på allt mens k ligt, omskapar oeh oinbildar;
men hvilken här alldrig kunnat fullborda sitt förstöilngsarbete,
utan ! hvarjo tidehvarf, k nyo skärpt genom ny bildniug, åter
försökt sig på den i oskadad friskhet och ungdom
qvarståen-de Religionen.
Att visa det likartado genom alla tider, vore att genomgå
hela Kyrkohistorien* Platoniserande och Judaiserande
Christ-ne, Gnostiker och Manichaeer höjde i de första seklerna af
Christendomens bestånd samma härrop, att den måste jemkas
till Öfverensstämmelse med tidens bildning. En Celsus ni.
fl. funno Christendomen orimlig» På samma sätt öfverallt:
fordran på jemkmng inom Christendomen, fordran på eftergift
och frivillig öfvergång utifrån. Öfverallt af försvararne
samma klagan, att de öfverröstas af ropen, öfvermannas af
mängden. Men äfven öfverallt, då på afstånd förloppet betraktas,
väcker det förvåning, att faran kunde synas de i striden
invecklade så stor, att det starka fästet och dess talrika och
väl rustade försvarare kunde synas hotade med undergång af
de kämpar, som på den tiden förde tidsbildningens talan.
Med förbigående af alla öfriga upplysande exempel på
o-lika tiders Deism och Naturalism, såsom oppositioner emot
Christendomen, åtminstone mot den på historisk grund
hvi-lande, med förbigående äfven af Tysklands alster af detta slag,
må blott ett enda anföras för sitt öfriga syskontycke med
dagens religiösa strid. Redan för mer än 40 år sedan utkom
en bok med titel: Die Mythologie der Christusreligion. Ideen
%h deren Veredlung. Ein F*ersuch von Julius Gr. v. Soden.
Osnabriick 1800. Titeln visar, att en mythisk åsigt af
Chri-stendomen ej är dagens fynd: denna äldre mythiska förklarings
förhållande till den moderna Straussiska må likväl letnnas i
sitt värde: den är ock redan föråldrad, och gifver ingen
farhåga mer. — Bokens första rader lyda i öfversätlning
sålunda: ”Delta försöks ändamål är icke att utveckla livad den
philo sop b iske Christne tror eller har att tro? — derom
må man höra vår tids vise, Kant, Reinhold, Henke o. a.9’
Tillökar eller förändrar man denna förteckning på de vise, t.
ex. framåt i tiden genom namnen Fichte, Schelling, IIegel,
D. Strauss o. a., så finner man, att denna bekännelse duger
ännu i dag för en Tyskphilosophisk Christen, och att den,
med nödiga förändringar och tillägg för hvarje årtionde eller
längre mellanskof, efter hänseendet till det vetenskapliga
lif-vets större eller mindre rörlighet, duger för alla tider.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
