Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Öfversigt af den nyaste Litteraturen - Theologi - [36] Strauss-litteraturen inom Sverge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som är, delar mcningarncs strid menniskornas sinnen vid hvarjcr
vigfignrc fråga. — Således måste god tro på förnuftets
före-gifna auktoritet alstra Los deii obildade lefvande och
tillfreds-ställando öfvertygelse. Doek, D:r Strauss sjelf vågar ej
afgö-ra, om delta är möjligt, om den philosophiska Religionen skall
kunna blifva allas egendom. (Glaubenslehre I, 24). Ännu
mera torde det vara hvarje anuau tillätet att derpå tvifla.
Samma auktoritetstro skulle då också gifva helgd åt den
moraliska lagen; och hvad vore väl dermed vunuct? Hvad voro
vunnet för lagens helgd, för samvetets frid? Och hvilken
ersättning vill man gifva den, som i den kalla philosophiska
meditationens sjelftillräcklighet ej kan finna det religiösa
lif-vels fordringar tillfredsställda, för borttagandet af denna tro
på Guds Personlighet, utan hvilken religionens omedelbara lif
i bön och gudsljenst ej funnits eller kan finnas?
Straussianismens grundsatser gälla för den fördomsfrie
endast som vetenskapliga problcmer, på vetenskapens väg dels
redan lösta, dels ännu, såvida man ingår på giltigheten af
den forskningsmelhod, af hvilken de framkallas, ännu olösta.
Från Religionens sida äro de redan ifrån siir första början
häfda, emedan endast philosophisk eller religiös halfhct ocb
ljumhet kan försmälta dem dermed. En Straussisk Religitfcr
är ett oling. — Den Christna Kyrkans ära och seger är det,
att i alla lider hafva bevarat sin lära obemängd af
tidsbild-ningcn8 satser: att ingenting hafva antagit, som ej är byggdt
på den bergfasta grunden, att ”Jesus är Christus, lefvandcs
Guds Son.H Att utropa denna tro för en död bokstafstro, är
endast att bekänna sin egen obekantskap med desa inre
väsende och lif. Denna renhet är villkoret för dess bestånd:
endast derigenom har den i alla tider trotsat och hrutit
tids-bildningens oroliga böljor. Äfven nu skall Christendomen vaF
uthärda, just derigenom att den ej hvilar på subjektiviteten?
lösa sand, deras anfall: om också denna tillförsigt ej bör vara
ett hyende för ljum liknöjdhet.
I Sverge har Straussfanismen väckt en uppmärksamhet,
hvilken, förut mera sluten inom vetenskapsmännens krets, ej
längesedan blifvit allmän. En Strauss-litteratur har
börjat uppstå, och skall sannolikt betydligt lillvexa. För att
kunna lemna en fortgående öfversigt må en början göras mod
det lilla, som hittills kommit i dagen, hvarvid likväl uteleuuras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
